Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Man ofta perlor skymta ser;
Och när hon fram i dansen sväfvar,
Lätt som en parkens skygga hind,
Och blicken ler och blomman bäfvar
På liljegrunden af dess kind,
Då ler ock sångmön, och hon frågar
Om hon den bilden måla vågar.
Jag vågat — Säg, Du känner väl
De dragen af Din egen själ,
Fast matt och blek är tatlans färg,
Som himlen öfver våra berg,
När vinterns kulna dagar komma;
Men — vintren har ju ock sin blomma,
Som doftar än i storm och snö,
Ilvars fägring är för skön att dö:
Den blomman liknar nordens mö.
Du är en syster, Du, till henne.
I känslans friska morgonglans,
Med ungdomsglädjen på Ditt änne,
Prydd med jungfrulighetens krans,
Du glad intill ditt hjerta sluter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
