Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Snart der vi stodo, står en vän och gråter
I sorg vid sina skönsta minnens bår.
Du kommer icke — får ej tid att komma.
Uppå besök nyss hos dig döden stod
Och kysste blek den friska kindens blomma
Och göt sin kyla i ditt varma blod.
Nu strängaspelet sprang uti ditt hjerta,
Ett moln sig lade öfver ögats bryn,
Du lefde nästan endast af din smärta
Och dog att lefva engel ofvan skyn.
Du sofver, brudgum, uppå blommor baddad,
Från detta lifvets både ve och väl.
Vi vilje tacka Gud, att du är räddad,
Du trogna och du varma brodersjäl 1
Från alla dessa qval, som tysta smyga
I menskohem och uti menskobröst,
Från dessa falska lustbloss, som förflyga,
Kornblixtar lika i en nordisk höst.
Yi driste säga, att du re’n var värdig
Att smyckas utaf dödens segerkrans.
Din rena bild helgjuten stod och färdig,
/
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
