Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvars sista böner dogo bort i Öknen —
1 menskolifvets qvaluppfyllda öken —
Har skattat, konung, till din spiras prakt!
O, säkert månget spenabarn, som ligger
Förfruset, bortglömdt qvar på lustans valplats,
Och diar kanske en varginnas bröst.
Föröker med de tårar, himlen ser,
Juvelerna uti din kungakrona! —
Och åkermannen, när hän sorgsen vandrat
Uppå sin hårda mödas frusna tegar —
Den arme skattar, äfven han, dertill,
Med hvad hans brustna lycka har att gifva;
En nödens suck och några sparda tårar;
Och styfmorsblommorna, med dagg på kinden,
Som tyckas vakna endast för att dö,
Den kalla Nordanvinden sniket jplockar
Och byter deras tårar i den snö,
Hvarmed han rikligt sirar sina lockar.
Han höljer sig i mantel utaf snö,
Och hvarje af hans andedrag är döden;
Han blåser lifvet bort ur skapelsen
Och härjar hvarje blomstergård af lycka;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
