Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och vandrar sedan tålig fram till bålet,
Der hennes hjerta är bestämdt att brinna.
En svarfvad bricka i ett bräckligt spelbord,
Hon flyttas nyckfullt både fram och åter
På små afsigters lumpna tärningknst.
En köpmansvara hon så ofta är,
Som äq går bort for guld och än för ära,
Och hennes kärlek oftast jäfvig är,
När som det gäller hennes hjertas lycka.
Du känner verlden. Säg, att jag har rätt,
Och döm cj qvinnan, men beklaga offret
Och (all ej ned i denna hjertats tvinsot,’
Som tyst lönnmördar både kropp och själ!
Göm såret, som går öppet på ditt bröst
Och slut dig till din pligt med manlig styrka,
Med manlig kärlek! — kanske finner du
Uti den verld, der många vågor brottas,
Ännu en mö i hjertats första vår,
Som ömt förbinder dina tysta sår,
Och sjunker till ditt hjerta med försonirig
Och tänder ljus i både själ och boning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
