- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
15

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

exempel en modärn tafla ska föreställa, så måtte det
väl vara artisten, som målat den — åtminstone bör han
veta det i början, innan han hunnit glömma af et. Ock
lika dant med en författare!
Hur ska han någonsin kunna hoppas bli så förstådd
som af sig själf?
Värst är det med utrymmet. I synnerhet lär de
teatraliska behöfva otroligt med plats. Och det är då
inte alls underligt, när man vet med hur många finesser
en enda artist späckar en enda roll på en enda afton
och af hvilka finesser publiken kanske inte skulle
begripa en smiil, om den inte fick sig en påstötning.
Villys göra är att stryka och dra ihop.
Att folk i allmänhet inte kan tycka om att bli
strukna och dragna ihop, är då inte underligt.
Också lär det allt vara litet stridigt på
redaksjonsbyrån ibland.
»Men hvad tusan gör det!» skref Villy en gång.
»En förbannadt bussig tillställning är det ändå! Det är
pängar värdt bara att se hur de gamla konsthästarna
sitter där och tuggar på sina urtröskade fraser utan att
finna användning för dem!»
Om Villy har något fel, så är det det, att han allt
bra gärna vill hacka på det gamla!
Men det felet ger sig, antar jag, bara han blir
gammal själf. Genom rar är han ändå!
Ett saknar jag ännu: de stora sinnesrörelserna, som
de stora städerna för med sig.
Ack, hur vildt, hur härligt våldsamt gräsligt
olycklig var jag inte, när jag trodde, att Gustaf bedrog mig,
och att vår lilla apa, Pepita, som han hade köpt ock
hade bortackorderad därför att han trodde jag inte
tyckte om apor, var en varietetsmamsell och hans
älskarinna!
Pepita! Stackars oskyldiga barn, som väl aldrig i
i sitt lif haft en så ful tanke i sin hjärna som att vilja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free