Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Jaså, jag förstår», tillade hon mildt, «Maja liar
brännt af ljusen litet för sent».
»Ja, nu kan du gärna tända riktigt, kära barn —.»
»God dag, god dag, kära Lovisa! Som du ser, ha
vi inte varit hårdbjudna, fast vi blef påstötta så i sista
stund!»
»Påstötta?» stammade jag, som inte en smul visste
hvad jag skulle säga.
Nu kom fru Boström och fru Laxen och strax
därpå Ruffen, fin, nyrakad, belåten och rödblommig.
»Nåå, Lovisa lilla», sa han och gnuggade händerna,
»Jag tror jag har gjort dig en treflig syrpris, jag! En
läsesirkel är minsann ingenting att sticka under stolen
med, tvärtom. De kommer hela bundten.»
Jag vill inte relatera hvad som i det ögonblicket
rörde sig i min själ, men nog tror jag det var tur för
Ruffen, att jag inte just då var en landstrykare och
mötte honom alldeles för mig själf i en skog.
»Mat har du ju alltid», fortsatte det oskuldsfulla
odjuret. Det var dråpslaget.
»Mat har du ju alltid!»
Mat! Jag hade visst ingen mat!
För första gången i mitt lif var jag fullkomligt
barskrapad i huset. Det var ju torgdag i morgon och
i dag skulle vi ju inte ha nå’n mat.
»Pling plang!» ljöd klockan.
Det var garfvaren som kom.
Han äter för sex!
»Pling plang», ljöd klockan.
Det var Almén, en den värsta läcker gom!
»Pling plang.»
Det var inte att stå ut med. Jag kastade mig som
ett oväder ut i köket, sedan jag likväl först hviskat åt
Maja att passa på Holmen och be honom slänga
poeterna i vedlåren och inte säga ett knytt om det litterära.
Reformera världen, jag, padda! Åtminstone bör man
då vara en ogift padda med förråder bakom ryggen!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
