Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Är det någon an, som vill undra något mera eller
uttala sig?» frågade jag och såg mig omkring.
»Jaså inte. Ja kanske herr Holm är så god och
läser upp honom då!»
»Carl David af Wirsén», läste Holmen.
Det var som ett slagrägn fallit öfver sirklen.
Carl David af Wirsén.
Sveriges förnämsta skald och osedlighetsutrotare!
C. D. W! Min ärade och högt aktade C. D. W., som
födt och uppfostrat mig med sina rättvisa och ädla
resensjoner allt sedan mina första stapplande steg inom
det litterära. Hur var det möjligt, att vi inte hade kännt
igen honom! Vi borde ha kännt igen honom på
renheten om inte på annat.
Jag kände mig alldeles iskall till och med om
tungan.
Vi såg på hvarandra med nedslagna ögon. Ingen
talade.
»Ja ha», sa jag slutligen, ännu litet stel i rösten,
fast jag bjöd till att låta glad för att pigga upp de
andra, »där riktigt ser vi, hur hjärtans väl vi behöfver
odla oss!
Men om nu kanske herr Holm skulle vilja vara
så innerligen snäll och låta oss höra något annat, som
inte är fullt så fint, efter som vi inte alls tycks vara
mogna för det fina ännu.»
»Hälst något riktigt modärnt», sa lånbiblioteket,
»för sådant förekommer aldrig i min affär.»
»Men inte för modärnt häller», sa jag hastigt, för
jag tänkte på den där saffransgula mön, livars guldgula
toner doftade i den smörgula sanden, eller hur det var,
och fruktade att den ena villervallan skulle bli värre än
den andra.
»Ska bli», sa Holmen.
Så tog han upp ett litet tunn t häfte och läste:
Ung Ofegs Visor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
