- Project Runeberg -  Hemma i Jockmock /
166

(1896) [MARC] Author: Alfhild Agrell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ada har nyss varit här, ändtligen medförande lilla
Alf. Jag såg genast, att hon fasligt illa upptog min
svarta klädning, men som hon, som vanligt, ingenting
sa, låtsade jag som om det rägnade, jag med.
Emellertid måtte hon ha beskärmat sig värre för mannen, ty
på eftermiddagen kom den skatten, svart i synen som
ett åskmåln, och bad att få tala med mig enskildt.
Det fick han visst det, och det med riktig glädje.
Jag fullkomligt längtade efter någon att få ta mig en
dust med, och till det måtte väl ens egen kötsliga måg
vara den allra lämpligaste, skulle jag tro.
Min herr måg tycktes ha litet svårt att komma
sig för med anfallet. Jag väntade tålmodigt.
Och så kom störtsknren ändtligen.
Det gjorde honom ondt nödgas säga det, men ett
obehagligt faktum var, att jag, (L,ovisa Petterkvist!)
ställt till skandal i stan nu igen!
»Kan du vara god och säga mig, när det skedde
sist», sa jag mildt.
»Det är inte svårt att minnas: på teatern!»
»Åh», sa jag än mildare, »värre skandal finns än
att vara höflig, som till exempel, när en person, som
har den äran att bära höga öfverhetens nådiga uniform, inte
blygs att i full salong och inför vår alldeles nya höfding
stjäla hedern af sin svärmor och ge den åt sin svärfar.»
»Hä?»
Jag kan inte säga att han såg kvick ut, men det
hade jag häller aldrig väntat mig.
»Något mer?» sa jag fogligt.
»Och så det här sista spektaklet! Skicka efter
stadsläkaren och gå svartklädd efter en apa! Det är så
man kan — —»
»Åh», sa jag rappt, ty nu hade jag honom fast, »det
är inte mitt fel, att jag inte har någon ann att gå
svartklädd efter!»
»Hvad menar svärmor, om jag får lof att fråga?»
»Joo», sa jag sprängande alla band, som en öfver-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Dec 20 20:37:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jockmock/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free