Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
än i att tala! Och jag börjar tro, att jag är kommen
i det predikamentet ntt.
Klockan 1.
Känner tydligt att sparlakansläxan behöfs, och det
en riktig!
I morgongryningen, insvept i en stor svart schal och
försänkt i djup, häinsk förtviflan :
Gustaf ligger i sängen och snarkar, medan jag
sitter bredvid och lider.
Den vanliga fördelningen mellan man och kvinna!
Och ändå!
O, måtte jag i morgon få möta Gustafs
skuldbetyngade blick klar och inte försänkt i vansinnets
hämska natt!
Jag känner den grufligaste oro.
Hvar enda hustru vet, att en man klockan 1 på
natten och en man klockan 3 på morgonen måste tas
emot på ett helt och hållet annat vis.
Klockan 1 tar ännu en sparlakansläxa — kanske —
klockan 3 verkar bara tårar.
Presis half tre var jag också färdig och fylld som
ett pumpvärk, hvilket inte alls var svårt åstadkomma,
så närvös, sömnig och hållen vaken med våld som
jag var.
Men när jag framåt half fyra tiden ändtligen fick
höra de väl bekanta stegen, förstod jag genast att det
var för sent — till och med för gråtandet Nu hjälpte
bara foglighet och mildhet.
»Åhå-åh — sitter du uuppe gumman — lilla och
väntar?» sa Ruffen strålande och balangserade till en
stol.
»Jaa — vännen, det gör jag», sa jag vänligt,
medan jag tänkte på, hur lycklig den hustru var, som
efter snart 30 års äktenskap endast två gånger förut sett
sin man i ett sådant där klockan — 4 — på morgonen
tillstånd.
Ruffen hvisslade och gnolade och sjöng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
