Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Var inte det tusen gånger mer än jag någonsin
vågat hoppas? Tusen gånger mer!
Och ändå — —!
Jag undrar, om inte sådant är hvad man kallar för
»Ödets blodiga ironi?!»–––-—
Litet efter skrift:
Stadskällaren börjar bli normalt tom igen.
Herrarna ser flata ut — men är som vax.
Redaktör ha vi fått: Färgeripoeten!
Begärde inte bättre — fast han ville bli tillfrågad
— och ombedd!
Har naturligtvis skrifvit till Villy om allt — eller
åtminstone om nästan allt.
Så ledsen han ska bli, stackars Villygossen!
Senare :
Nyss kommit svar från Villy.
Jag vet inte hur länge jag setat och stirrat på de
raderna.
Så här låter brefvet:
»Förbannadt obehagligt det här, tant Lova!
Hur ska det nu gå med min pjäs?
Ingen människa stöter sig med Johanson. Att han
inte var någon tévattenslitteratör, trodde jag tant Lova
begrep. - - — —
Att bli mästrad af brackor är förbannadt
obehagligt, och jag undrar visst inte på att han tog sin matts
ur skolan.–––-—
Jag ska säga tant Lova, att Johanson är så
öfverlägsen oss allesannnans, att vi har största skäl se upp
till honom. En sådan människa som han måste skapa
sin egen moral, och att han lefver efter hvad han
skapar, är förbannadt duktigt. För öfrigt är han ovanligt
ordentlig i affärer och hjälper en gammal moster, om
det duger!
Jag får be om ursäkt om jag skrifver ohöfligt, men
jag är så arg, så jag kan inte annat.
För öfrigt antar jag, att tant Lova, som så styft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
