Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hafvet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
HAFVET.
uppnå i fråga om att vara god? Han
skakade på hufvudet många år efteråt,
och Moa kunde, då hon såg upp från
sina bördor under det de lågo på
vandring, spåra en fin, flyktig ljusning som
gick öfver mannens våldsamma drag,
något som liknade leendet från den dagen
på strandbrädden. Moa knyckte byltena
med det evinnerliga spädbarnet som
toppfigur bättre upp på ryggstycket;
nu visste hon att mannen längtade,
längtade, men att det knappast var henne
han tänkte på. Och dock fanns det
intet i världen som hon böjde sig
djupare under lasset för än mannens heliga
längtan, hvaraf hennes del var att hon
i stum trofasthet följde honom intill
döden.
Ja, Ung längtade efter hafvet. Åren
aflägsnade honom från det enda nuet
på stranden, hans lif blef idel vinter,
men detta nu fortsatte att vara det
enda. Det okända hade trädt in i hans
hjärta under den korta stund då han
satt där på den hvita sanden och såg
böljorna flockas och ligga på vandring
ut mot det okända som han icke kunde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
