Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYBYGGAREN.
239
strängen. Den gaf en förledande klang,
det lekte däri som vinden öfver fjärran
världar.
Gräflingarna voro mycket hängifna åt
tonlek, och när en af dem slog bågen,
hvars klang höjdes af den torra hufvudskål
på hvilken hornen voro fästa, och en
annan tröskade med en påk på ett
ihåligt träd, medan en tredje pep himlahögt i
en benknota och samtidigt en hel del
andra slogo en krets omkring
tonkonstnärerna och lidelsefullt våndades i kör,
kunde det verkligen göra det djupaste
intryck äfven på andra än de tarmvridna
musikanterna själfva. Det låg en
trolldom i de ljufva tonerna som kom
människor och till och med djur att minnas
och begråta, ett skogsljud som väckte
slumrande erinringar om det förlorade
paradiset.
Ursprungligen hade gräflingarna
säkerligen begagnat musiken endast i jaktens
tjänst för att fängsla vildtets
uppmärksamhet. När vildhästen närmade sig
med det kloka hufvudet lagdt på sned
och de stora tjunfyllda öronen lyssnande
vända framåt mot dessa ljufliga toner,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
