Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Nybyggaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NYBYGGAREN.
255
vagnen kom i fart; hästarna trodde att
det var en stäppbrand som stack dem i
näsan och satte i väg i stormgalopp.
Röken strålade ut från båda nafven,
började spruta gnistor, och plötsligt gingo
hjulen i flammor, hela åkdonet stod i
ljus låga omkring öronen på Hvitbjörn.
Då föllo alla gräflingarna, hvilka listat
sig dit för att se, på sina ansikten och
gräto i den djupaste uselhet med
händerna öfver hufvudet — den väldige ville
då låta dem dö!
Men de kommo till sig själfva igen
och voro nära att spricka af skratt, när
de fingo se slutet på upptåget.
Hvitbjörn stjälpte och hästarna, som nu voro
alldeles galna, sprängde allting och rände
sin väg, och där låg Hvitbjörn och
fäk-tade med elden midt bland resterna af
den fördärfvade vagnen. Han fick hår
och skägg afsvedda och blef ordentligt
bränd öfverallt, men han fäste sig inte
vid någonting, inte ens vid att
gräflingarna kommo och gapskrattade honom
midt i ansiktet, han skrattade själf med
full hals, med ögonen vidt uppspärrade
af rädsla och glädje, han svängde ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
