Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Blodet talar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
264
BLODET TALAR.
hade tagit sina fyra äldsta söner med;
de voro till häst och han själf for i
vagnen.
Framåt dagen, då Hvitbjörn varit
borta några timmar, kommo gräflingarna
krypande från olika håll upp till
boplatsen, omringade den och lade sig i
för-såt medan en tre, fyra stycken gingo
öppet till Hvitbjörns hus.
Hemma var Vår och hennes tre
döttrar, af hvilka den yngsta ännu var ett
litet barn, samt en halfvuxen son, Orm.
Till honom hänvände gräflingarna sig,
och de samtalade en stund om likgiltiga
saker. Orm kände dem väl, de voro
vana att komma till boplatsen och be
Hvitbjörn om tjänster. I dag önskade
de ingenting annat än att få låna en
lerkruka och då Orm vände ryggen till
för att hämta den kastade de remmar
om hans armar och ben och fingo honom
omkull. Orm värjde sig förtvifladt och
var nära att slå sig fri, men flere
gräf-lingar kommo till hjälp och Orm blef
öfvermannad.
Vid tumulten kom Vår ut med den
lilla dottern. Nere i stenhuset stannade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
