Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 3. Fredagen den 21 Juli 1809 - Lärda Nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- k-—W
Foe Femte gängen utsatte Institutetr till Töflingsninmet Tableau lin-Ernies lies
ska Frånce nu 18:e släcks-« · « » - « · · "s
J anseende till Poesten, hivats- Tafliusgsiamne lvar Les- Embelllssemens de Pa-
ris, gjorde Sekreteranensföljande Anstnätklsttngan « « . ; sz .
«D».k ««11mäim«1ste fel i de ooettstax stycken sons bils-vit insandas till Tafling är
Planens ofalltomlignen Plauen, drtlm1·tpäsentel·lga»del af alla« Arbetems är toißers
Ikgekx icke den som frambringar de mest originalet och mest— lysande ikönheter,- lnen utom
den förlora de stol-sta. skönheter en del at un- werkanN
«Tpenna. konst att anordna, att stuntnanbindasochi graduera idåerna, så att dett·
ena ger behag-åt den andra ,»fordrasr af Fox-tattaren en möda, som stundom är- smår«
att förena med talangens enlighet En ungv Poet anser getnenligens Mefisicationen
kök det wigtigaste; knappt hor han siogtlgt uppgjortetit amne, innan han skyndar att:
fatta l. vers någon del« som mest behagar honom; hans teknar en siglm utan att weta-
htvar han- stall ställa dens- han anklar anom- planen af sin rasta innan han glos-: ut-
kastet till den foksta.— Den font- folser denna metod«, kan- utså: mängax skönheter- i ett·
arbete; men ett gode arbete skall han alldrig göra."" , , «
«De första ideer som lotsa-· stsg för Snillet öro- sällan- de lyckligaste Den· rika- -
ste« inbillning-. få tvål-· font den lättaste talang-. bedds-zon att understödjas af öfwerlägss
tangen. Man- mäste först betrackta fict- föremäl pa» alla stdor,- förs att kunnav fatta«
de mest stannande synpunkternas man mäste· i synnerhet afbida inspirationens ögon-
blick-, och detta ögonblick ar det,- då tankar« och känslor, efter att hastvas .l)"nnnit en wist-
1nognads, likasom fordra att uttryxkas genom mål-arens- pensel eller skaldens- lyra."
«Allt hivads som röt-er menttistornas inbillning genom en stämpel as storhet och
..skönl)et, tjenar att« rena ide-erna, att hyfsa sederna, att upplyfta själarnas- "och" allt
hivad som- tjenar att fullkomnade fniaz Konsterna«,· tjenar också att full-tonnens Stöf-
dernas« och· Handelnss orsten. sDeszai olikasfnnpnntters avo- oaßande atts göra tastan af« -
en stor ocly vik Huftvudstad blide ont-växlandes ochks tnfagsandest «
- («Konsteu att· beskrifivas de- före-nått font fattas af toska« sinnen är utan· twjfivelsk
en kosts-ar del- as« den poetiska talangen; men den ärt endast en sämre« dels deras-; Det-
äo icke nog« att is hartnonista Pers mäta-« sjelfwas deßas föremäk,- man måste isynnerhet
tala till-— fot-ståndet och: röra hjektat Den blott beskriftvrtnde Skaldekonsten«, kall i sig: "
sjelf, tröttar lätt genom sin läsngd,ssom Poeten icke förstår att uppliftva sina- fysiska bitdekr
genom inblandandet afrörande ide-en känslor eller"erinortugax. Dennaikonst kände isom-
nerbet Virgilius, den år tänds af· alla-stora Skaldevx Ens- afs bestal-, som: xvii icke bet-«
höfloajnätnnm (Dcljlle) hav i M Ofsstnas poemet-, erindranded sig« de förmånen-de- lem-s-
nittgarnac af-.. Rouss- gamlns Minnesmärdaltk teknae dest triumf-bågar på den-al skick-;
« . Sous ces- porten pelsfaient les eläpouilless du Monde. «
. «D"et- är· Konstens fullkomlighets att-få förstora, genom-s påminnelse-nd af."losande:«
hävdats-ty ett föremål fotn, redan-i stg fjelfs år store-« « ·
Aker-bruks - Gottorp-ten för Seine -« Departetnelttet han föl-« ärt zsxoi Uppgifwiß
15 fä«kfkilt(ts Täflingssätnnevvi hwmllblaudskunna nämnas: s- « ’ .
Den basta-—- uppsinniirgs afs Plo"gar,. högstas Prisec öooa Fr. ochs tlvenne accesfilx
som kunna- wara Izoo Ets hzoardrrln · . -
För Aflöggandet af Trädesjord’, Belöningeltt glswes is GnldsOJZsedaljerx
söv Bomnlllf plantering. - .
sök införandet af något förut obekant gödnittgsiäintte,- ii hwilken: tjockast
Frankrike somohetstx ’ « - » , " — ,
söv ett Akerbruäs - Ulm-anarki-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
