Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 7. Måndagen den 31 Juli 1809 - Några Reflexioner öfwer förbättringen af wårt Kyrkowäsende
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hes-Idre isSwenfka Späkcts när-varande beskaffenhet. Iag påstår ej, att icke tvärt
Modersmäls med tiden skulle kunna blide mera riktas, nogare bestämmas Eoch finare
vumlsetas,.. än hitintills kunnat lketmen jag. troe, att, hivad styrka, renhet och de-«
dag Engst, har det redan haft ens klassisk ålder, som, ehwad maner svär- mätte-rhen-
ån kommer att antag-a, åtminstonexeiikan ofmertrassas. Iag trer,,»att det är Kellgrens,
Lehnbergs och Gyllenborgs enkla, kraftiga och harmoniska Språk, som både är
wärdigt att höras i Helgedomarna och« att der format-ass Om de aro söt-smultna,
deßa Smakens Lagstiftare och Mönster; om deras få wärdiga Medbröder och Efter-
följare äftoen snart fkolatystnasz hafwe lvi åtminstone den. fördelen framför en Etter-
wecld,- alttol stå närmast deras tik-. Derföre.,. medan ännu deras Tungomäl höres-
i oförblandade ljud eller i- något icke föraktadt återljud, agnen, förtjente Faderl Igl-
nen Gudasprcikets åt Gudomltgheten, innan det kanske blie fdräldradt och dddt —-
och det I gören, gör-er snart» «
. Men wäl– ——· tttaf det enklas skälet» att det kan göras tvål: blott man will be-
tjena sig sf« de rätta medlen, nndanrödja hindren för deras werksamhet, och lem-ras
dem behörigts rädrmw Ett är förr eller sednare bör ej komma i beräkning-« Blix-
atlt wäl gjordt,. så år det ockj tillräckligen snart gjordt-, om ock införandet af för-
bättrade- Religionsikdocker ei skulle- allmänneligens påbjudas- fötr än t ex; med nästa-,
Nikåmöteg Detta: hindrar ejs,4 att de förut kunna lvara fullbordade-, kringspridda ochii
bekanta. Så- mytket bättre, om de på detta fatt,». genom sitt werkliga ochs erkända
wärde, i. förhand fått ban-a. sig- wägen till Församlingarnas förtroende. Det allmänna-
bifallet ska-il sedan möta -dem,, och göra deras antagande både lätt och- efterlängtadt-
Menc fullkomningens stämpel höra- de ,. så midt« möjligt äk, hörao De böra innefatta,-
vms jag, fån säga-, quintesfencen af tidens tanke-odling, menniskoskånsianck förådlingi
och- Christendomens anda, framburna till- mäta Efterkommande nå Wältalighetenss
,d"ch.— Skaldekonstens- ömsom högtidliga-, knäckande, upplyftande-, ömsom rörandes, tröst-
liga,« ljufwa, alltid enkla-, ledigas och melodiska Språk: De böra- tvara fä färdiga ,-
så förträffliga, att åtminstone Saintiden sinnet dem· utan brist. En Constitutiou kans
förbättras, om« det behöfs, med hwarjex Mike-dags den kan bära inom sig. frist-: till
progressif duglighet för olika tider: men Katekes, Handbsots Main-bod Bidelvcrsion-,-
engångs godkända och sanktionerade, böra loara det för Setter· Ae- det Ain en oti-
dig, önskan» ar– det. ei fast mer- en rättroik fordran,.- som matn- gür å dsde mensklig-
hetens och-« Religionenssi tvagna-ok då man« begär, att-i ett- sli tvigt.igt, fsi grannlaga-;
mål-f, Fosterlaltdets: erkända Snillen mättekallas och uppmanas-s till biträdes- - ·
Jag- medger« gerna- att dess fdrtjentac Män, clt hwika detta Wåri andel-Riks-
dagens års uppdragit, åro. utmärkta för Snille och Kunlkaper,- Redbarhet och Nit»
Ingenk rätta-is- kan mägra demi sin« högaktning ,. och de arv öfwer allt mitt beröm-
Men det lvores mät en lyckligare hazard, änman har« lof att mänta,- om de, som-
afs sina: Medbröder blifwit utsedde ttll helt andra förtroenden , lkulle ensamme förena
äfwenalla de egenskaper-, som erfordras tills i. frågatvarande fak.« Mait kan wißers
ligen«. rom-ax en klok och aktningsmärds—Riksdagsman, utan att: behöfwa wara- Intel-a-
tör:: men det senare måste man- nödwändjgt wara, jemte mycket-« mer-, om- man här·
willv uträtta något som blir- waraktigt.. Ar- man ännu i- tvått Tidehtoarf så bunden
af Formaltteter«, att-st ett mål-af- dennas.,wigt, ien sådant werklig. samwetkåsak, man-,
för att öga? enxröstf, skulle behöfwa Pollett till Pieman Qennasundikosllan-,gäller tvißt
icke hos märEfterllserld.- Jag- tror-— mig ej gå förlängt, om- jag- plifecir,. att man ej.
ens behöfde wara. Prest, for att i detta fnllsljlt rådfrågads och! hör-dr men om , genom-
tidensk gonfammas skicks sjelfwa Prenerstapet raknar inom-— sig; Medlennnar«·,. tete. blekts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
