Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 9. Fredagen den 4 Augusti 1809 - Politisk öfwersigt af de händelser som föregått Kriget emellan Frankrike och Österrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ix " .
tvifle icke tokiga den. Mait kransade anan sett är, kilts nesa händelser giften anled-
ningar till nya mißnöjem och en Dioerston inom Spaniens gränsers-blek ansedd föt-
enera kraftig an en Dioerston i Preußen - - . «
I Frankrike lyade nian tvål märkt att- Wienska Hefva förändka bdftlsevi IFde
nerhet sedan Osterrikiska Kejsaten dliftvit söt-mald med en Syster azf den krigiskt sin-
nade Erke-Hertig Ferdinands Man kände mer an wäl, att- ttppföransdet emot Sna-
nien mätkt en förbittring font sedermera ökades derigenom, att Romerska Prpdinssernee
blefwo tagne i besittning, och genom de stegs sin försöktes emot Påfloew Osterrikett
rustningar hadei sjelstva sin början icke förblifwit obekanta, men man- tville låtsa att
icke tveka nagot,-atm«instone så långe man sen-nr hoppades- ait Spanska angelägenhe-
terna skulle kunna afgöras utan att anmända knycken styrka-: Napoleon hade ändå
alltid den utmägen öfrig att antingen genom Diplomatisk eller Mikitarisk inträdet-tiga
Osterrikifka Kadinettet till tystnad. Men då han kort före sin afresa från Bani-inte
till Paris, i Juli 1808, märkte att ett alfwarsathältnig i- Spanien lvar nödwän-
digt, började man tanka på att loman till en förklaring med Wienska Hoftdet’. «
Första steget härtill skedde i- en Noi fan Ministern förutrikeei Assasrerna Gregs-»
lve de Champs-gny till s stel-rikiska Ministern i Paris, Grestve von Metternich, af
den It- Juli» 1808- Tonen barnti« idar tvål ganska moderat, men röjde likivsäk en-
wiß grad af oro- Den åtföljdes af ett grinat Bres, hwari Franska Ministern vii ett«
förtroligt sått anmärkte hiv-älta följder Ossterrikes rustningar- kunde hafwzak Innatt
Grefwe vem Metternichs swar på detta bres lvar ankom-nit skref Franska Ministerrr
Jitmäl aunn ett ifrån Toulouse af den 27 Juli, med förnyad-,föreställningar i anse-—-
, ende till rustningarna st). » . « » . · , .
1 sterrikiska Ministern, i fin Not af den 22 Juli, besitta-isade mig-ta anser
Punkter ljwaröftver Franan Hoswset klagade, men and-ides hivad fem rörde Krigs-
rustningarnm Detta upptogs lik-val i ett privat bres till Grefive de Chams-sagas-
as samma dag, hivat-i don Metternieh med den största Diplomatiska konst förfina-rad
den nsödmändigljet hiv-art Osterrike toar, att genom en Asien-än Konskripstion göra siW
Armeer fulltaliga, och- wederlagger ryktet oni Qsterrites krigiska afsigter genom etn-
I dra rykten som deskyllade Frankrike för att wilja börja-ett nytt krigs « - ,
Denna breftoejrling fortsattes-emellan- Ministrarnez och likaså ifrth man is
.Fr nska sidan fordrade att rustningarna skulle inställas-, lika så ifrigt påstod mani
kg« stel-ri«liska sidan att inga fiendtliga afsigter kis-oro- förenade dermed. RINMme .
.zatedjkoilz,·Kejsaten till Paris, oeir hade den r; Tinansti ett samtal med Hari-« vote-
Metstkkhich i. dettax amne; Hari förklarade hårwid lynne nesligas anledning-ar ljnn hit-»
» de kitt mißtånka Osterrife. «Edrn«Pi-iusar," sade ljan", ljafwsa genoinresis Brodin-
. forna-,- edra Proklanmkinuesr lyaswa uppnmnat folket till Fcidernseslasndeto förswar. - - .-
. Ert Landtwarn stig-er till 4oo«,000 man-, det dfwact i«Wanen oci) år km en dej ner-
· klädt; edra Fäsiningasr äro provianterade, orl- hwad font- säkrast tyckes båda- ett- krig-,
J hafwen låtit köpa Hastarz för det närmat-ande haster I lxii-ode slisrt-«illeri-Håstar.s
Allt detta har icke kunnat ske utan stora omkostnader-, och likn.-sal tillstått J- sjelsive att-s
edra Finanser äsro i- en sidag belägenhets-« . . .
, Kejsaren upprepade tillika åtskilliga oförrätts-ty Join· bils-svit tillfogade Feanskal
Geuders-nån och Undersiitarh försäkrade tjura litet kislet-rike hade att frukta-, hin-te
litet-det- tvar iständ att injaga fruktan l)osl)onont, och lossna-de mil-ia- gdra allt hedar-;-
Ismom detta Rike trodde stn säkerhet tunna befordras-
« Mem torde fraindit ’ « « . .– . –- . – «-
. . ers t-dcta Med. kunna meddela dun ses z. det n- -. i.— z. T- ·
· waMga Utah , « .« O, « . . i , i « te lamt-tet sil orm la mathiss
t
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
