- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1809 N:o 1-79 /
46

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 12. Fredagen den 11 Augusti 1809 - Jemförelse imellan Ungdomens och Ålderdomens werksamhet - Sammandrag af Krigs-händelserna imellan Österrike och Frankrike under de förflutna Månaderna. Slut

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.













.««?3»3 –



—-—-q-s.-«.s, . » «.-...... .

af heriklystnadem sä. är det Alexander far hwiiten en Werld ej ärnogJatt eröfra:
utbryter hon i Statsmannens planet-, så är det ynglingen Cefgr fom will styra
Senaten och fnfwa Rom. J allt röjes ett begär fom sträflvar oupphörligt till nya
och dristiga företag ,- ett-styrka som söker allt hos sig fjelf och fom sinnet intet omöj- .
ligt. Alderdomens toerkfanchet deremot kan. kallas Måitans och Betänkfaml)etenes.
Hennes beslut är den mogna kinder-sökningens: hon mißtror sin styrka- men wäntar
allt af sin klokhet-. Werkställandet öfwerlemnas ät försigtigheten forn förefer, och flug-
heten som afböjer hindren. Hon framng omärkligt men säkert till målen Det är
en hemlig Mina som långsamt men ofelbart bereder det fästes fall, mot broars trot-
siga murar styrkans wäldötraft tillbatastudsat.- Den lugriasöftverläggningen är själen
i deß lvertning: alldrig öfwerilsar passionen, alldrig förleder begäret- Mödan förlitez
ej med krafternas inskränkning-, och faran trotsas ej onyttigt: försigtigheten and-viker
den. Helt olik ungdomens är den ärelystnad fom drifwer ålderdomens företag. Ofta

för fwag att sjelf utföra, will hon fä mycket mer underwisa och röda. Detär tvin-

heten, mognad af ären, som tvillwägleda den oerfarna ungdomen. Sjelf lyst wid
erfarenhetens fackla, följer hon sin jemna och undersökta stråt , tager lag af omstän-
digheterna, nyttjar med klokhet- de tillfällen och medel som erbjuda fig. Sädan den
åldriges trerkfamhey hivad krets han wälier eller mot-tager för ntöfningen deraf.
Stär han i spetsen iför Härarne; det-spär Nestor till broars kloka räd Hjeltarne lyssna:

« befaller ban frän Thronens höfd; det är Augustus som fredsamt debet-skar den öf-

werwundna werlden: är han medlem af —styrelfen i en fri Stat; det är Cato,
som med jemnwigtens afmätta styrka mellan StyrelfeeMakternm betaget dem alla
tillfället att förtrycka, och skyddar den allmänna friheten. Det är här icke begäret
till det nya och dristiga, men lvisheten font drager nytta af redan .tvnndna fördelar,
tär attbibehällaoch öka dent, och lemnar ät tiden att fullborda htoad klokheten ett- -
tänkt och börjat. · Men bland de mänga och tvexlande dragen i denna tafla stannar
jag kvid ett forn kanhända skall fälla utslaget. Det är myndigheten och lvördnaden
font åtfölja ålderdomen, äfwen oberoende af lyckans och maktens upphöjelse, och
wida skildafeän den öfwerraskande häpenhet , som den yttre storheten nägon gäng in-
trycken Hadad förträfflig njutning att fe sig ätlydd af den nndergifna styrkan, att
ännu kunna befalla, sedan man npohört att mekka« Det är en stor syn att städa en
åldrig man åtlydd och« tvördad blott för sin ivishet och sina dygder- Sä,v nedstigande
frän sin höghet till privat Strindetslngm åtföljdes Sally isin äiderdoin af den all-
männa toördnaden, och fedan han länge upphört att styra Statem Eberfkade han
ännu i tacksamma Medborgareö hjertan. ( « « - -



Sammandrag af Krigarhändelferna imellan Gsterrike och Frankrike nnder de
förflutna Mänadernm lSlnt frän föregäende Nntnlner.) - »

? Under det man tväntade på de stora händelser som bereddes tvid Donal- wifade
sig Osterrififkatroppar oförntodadt i en annan del af Tyfklandz deßa komma ifan
Böhmen , och gingo öfwer otvägade dergstrakter för att angripa Konltngen af Sach-
sen, i hwars hufwnsdstad de«ockfä« inryckte den 11 Juni. Men ehurn alsigten tvar
att göra en dioersion i Westfalen« blef det icke möjligt att utan en större armä
bibehätla de gjorda eröfringarna. Osterrikarne tågade således tillbaka widnnderräte
telfen om densiyrtafoin famlades att Angelan dem, och lemnade Dresden- innan
månadens siat. »Erfe"-Hertig Ferdinand roar —ie·ke lyckligare i PohitllZe som redan-«
före medlet af inanaden fann sig befriadt frän hans Troroan -






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:53:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1809-1-79/0050.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free