Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 14. Onsdagen den 16 Augusti 1809 - Öfwer Rysslands förhållanden till Frankrike och orsaken till Fredsbrottet dem emellan, 1805
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N« «««-·«"—-Z-g—,x;
isfwee Ryßlands förhållandets till Frankrike och orsaken till stekte-brottet deni.
emellan, 1805. . , - .
Ryßland, för hundra sir tillbaka knappt isitind att fötstvata sig emot Stoerigei
anfall eller sina tebelliska Bosatets diet-fina företag, utan Maria och utan ett enda
Krigsskepp, beherrskat nu Baltiska och Sinai-ta l)afwen, Hellesponten och Bosforen, -
befaller i Constantinopel lika så oinskränkt som i Petersburg; deß inflytande sträcker
sig töfwer hela Europa och deß benet-rikare kan med ett enda penndrag underkasta Per–
sien och Turkiet sin Spita. Jngenting skulle då kunna skydda afioen det asiätgsna In-
dien, källan till Englands makt och rikedom, emot detta ständigt max-ande Nysilatw
font då tontezpii punkten att blifwa twenne Wetldsdelaks Lagstiltate. »
· Oin också, anda isrän peteo den 1:e, Ryßlands skapare oti) förstora-te, en oafse-
btuten följd as lika talang-tika, lika werksamma och djerfwa Negentek innehaft deß
Thron, skulle det likioäl icke på en få kort tid kunnat uppstiga till en så stvindlande
böjd, om icke Frankrikes swaghet, Englands likgiltighet, Ostetstites politiska oförsig-
tighet och Preussens tillika med de öfriga RotfdiskaMatternaS det-as nödlvåndigt har-
sintande twnngna förhkillandem det-till mest bidragit. «
Nnßland waknade under sin stora Czar till känsla af sin kraft och det wiste att·
litnka den på ett sätt fii sullkomligen fwarande emot deß engång antagna förstorings-
fysterm att det beständigt anda till nätstvarande tid nttvidgat sina gränser och kunnat i
nppsntälja än ettdisttitt, an en Provinti, änfett helt Rika-.
Men Ryßland tnäsie nit-inse, att Frankrike– efter dess Polittska omskapning»
wat ett helt annat Frankrike-, an det förut under Ludvig X1V:s Esau-tra-
dare warit, att Franska Nationens genom en mängd Revolutianee lnsgst spän-
da energi och inverknings-trast- och deß «aenom den sällsyntaste toapenlsyeta glor-.- zs
da eröfringar« gifwit denna Stat en födan styrka, att att alla Europas Mati- , » j
ter endast den kvar i stånd att sätta oontkutlstötliga skrank-or fot Ryßlands satte-
sieg. Ocksti kände inatt på Nevas stränder den Mali som siod i svetsen föt- Franska
Megeringen söt mät försatt ett ögonblick kunna tioisia, det lyan icke snart skulle godtk-
göra den fot-lina Frat-ska Regetsingens begångna sel- i-« afseende pli Roßlands ostörda .
tnlisöijande af sina,(sötsiotivgs-planerx « Det kunde detfdtes tätt forum-st att de fen-
gtate nitdet Paul Irs- ined Frankrike ingångna wänskapliga föt-b·indel-set·-,- hwilka zifwete
nnder Alexander en kort tid fotttvai«nde«,« säkert tett skit-lie äga långt besitta-di Hlfwent
utan asseende på den natntifgstwtst mets« oct) mer mättande asnnd som Frankrikes- tills-—
MHz-ande osamij Mak-x måste macka- hoss en Stat- hivilken likas med Frankrike estet-
ttraswade hetta-väldet på fasta Landeh äro Nnßlands och Frankrikes söts-hånandets
htoarannan rakt motsatta « - ,
Sedan Bosforen- blifwit öppnad för Frats-ska siandet-Isleva ins- Handelns dä-
Sivatta dativet-, i föreningnted den Levantiska i allmänhet , en af de- wigtigasie föres
mål-ett för Franskas Regeringsenn omsorger- Fratiktike«· måste, i« anseende till sitt mit-
· make och mera stannande läge-, draga en betydlig-ens stötte winsi asdenna Handel än
« iselftva England och når några- iiro stedtlynnntjt giftva Fisanska Spetnlationsiandan
en högre riktning och SIS-farten den stora-« omfattning och- werksamlieh blont-till den
kan bringas; når tillika Jnmsitien osch««Rcitin-gsssli·ten åter nnttliftoas, Fadtiler och «-
Mannsfaktnrers ätertvinna sitt blom-stenade tillstiind och slutligen inga krigiska mätt mera
iägga hinder i mässen för Landthusnäll-tingens sottkoinsi, så snäste denna handel ostridigt
dlistva en af hnftvndkcillotna till Ftankristejs Rational Rike«dom. Natttriigtivis kan
det nitades titt ioaria Finnsko- Negetntntn likgtlltntt bloten-som har al befatta intet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
