Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 15. Fredagen den 18 Augusti 1809 - Smärre Skrifter, utkomna sedan denna Tidnings början - Öfwer Rysslands förhållanden till Frankrike och orsaken till Fredsbrottet dem emellan, 1805. Fortsättning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utlåtande angående därunder-ner föt- Bewikkningen, undertecknadte OL. af Wet-
terstedt Stockhoitn Lindh 1809, 18 sid. Sto. Hi« »
Dan tvås-de Foefattonen azf denna fkisiftfimes ha tagit titl- ivalfpråk Ciceros märk- ; -
tigit ord: nd consiiiuin de kepubijeza dandum caput est nos-fe rempublicam .- en
maxim som imes ha fatiit i teinligfforgätenhet Bland de föesiag till heivillning fem
ännu bli-smit uppgifna, torde förmodeligen- icke Annas läget-« font röjer en fullkom-
ligare kännedom af fäderneslandets inre belägenhet Det åt ingifwit titt Rikfenis
Höglofi. Stånveiss Beinsllningssutskott d. 7, sistl. Juli, och tyckes egenteligen wara-
en ivederläggning af ett annat neojeth fotn icke kommit tiii Ailmånhetens kunskap-—
Heise af W. heioisfat i sh«nnferhet oritntigheien att wiija taxera alla hennnanlika
blott för deras benämnng af litekmantalt han toifar, genom exempel, mane bland-
’ dengobefkrifningor font finnas på Kongl. LaadtmåteriiKontoret, att innoni samma
Län, ofta innin faman Socken gifwas inantai,, .-hwitkns storleks förhållande till
hivat-andra äiso såsom- Is till 12-, 1 tills 14, 1 tili HF. —k Han hade kunnat tillägga,
att olikheten i deras behållning, sedan grundräntorna aro betaita, år ännu- större, att
åsnien tidenne hemman af lika storlek- icke «ofta"«äro af lita produktiv förninga, och,
med ett ord, .att«hemmanens beskattning efter deras benämning af helt Mai-tat-,
halft Marita-xi- o-. f.,w. äis icke mindre obililig, än om man i Städetsna tviite bes
hagga-alla Hus med lika afgift, utan afseende på de oiika fördelar som kunna drak-
sas af- det ena framför-det andra-. « » (F.okti·cittes)..
W
. öfwer Ryßlando förhållandets titt-Frankrike och orfhkeit«till FredeWA
omeilnn., :8’os... - » .
CFoistfättning fan Nw 142).
Main kan håeaf finna, huva högst nära Frankrikes inteeße år förena-dr med -
Turtifka Riketo existens, eller med hwarie annan Stats, font under deß fkhdd -
ii deßa trakter grundas-, äfwenfom med deß fniikomiiga oberoende aif Rhßiands infin-
taudn men jnft t. denna- punkt mötes deßa häda Maktees planet-, och mätte non-
wåndigt stöka på hivat-andra, jäfin tioennc hwarannan motivet-isande fientliga krafter–
Noßlands istvrcf RattonaliIittreße bjuder iikaceoes oeftergifligeih fem strax ikon wi-
fas, att Portens traftiösa inne och yttre tillstånd- foetfae,- och att denfamnm funkisinte-
aen bet-en af sin mäktiga Grannes wäihehag, eller andteiigen nästan biir des; Pisooiits.
. » Tien fria obehindrade utförfitn af Nhßinnds Prodnkteis, hwiika ännu icke på
inngt när .fivai·a emot- jordmån-ens godhet och hwilka, tvid en eintagande population,
dchs bä gettons Negeringens fortsatta wifa bemödande åket-brutet slutligen nitdeles be-
ftios från lifegenfkapeus fjättrar, naineiigtwis mer och mer mässi- förokas —- fdkdmk
oundgångeiigen att« densamma mäste haan en öppen, ostörd-och derföre: fullkomligs-v
oberoende förbindelse med aiiat Haf- och ät alia håli-
Pecers «I. ansåg redan- derföees wigtenokhsnödioefndigheten af Herramäldet och-
Handeln på Sivatta Hæfivet Under Catharina 11..ivanno det förta och grund-
lades den senare-s Afwen utan Kejsar- Aieranders nitiska och kraftiga medwerfande
hade-, oekfc«i- med medelmåttigt-understöd- från Roger-ingens sida, Hatidelnhå-Swartas«
Hafivet bot-dr tvinna sin därvarande betydlighee ochkstoka liflighet- . «
Fiera stor ochspfegelbaisa Fliodeh såsom Dniester, Bug«,,Dniepet-, Don, (hwic.s.-
EMI-MM- iL MM- ens Kahns änmr skall- fö-reiic18;it1e«oi Woiga), hafwns sitt utlopp-ii-
s
- -
- » . «
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
