Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 17. Onsdagen den 23 Augusti 1809 - Öfwer Rysslands förhållanden till Frankrike och orsaken till Fredsbrottet dem emellan, 1805. Fortsättning - Lärda Nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I«
!· » ·
« ua ofta gifwa en stat djupa och blödande ifiir —- forfwagadtgenontfå«tnånga,af så stora
-
tillåta det-samma att lätta stg ettrst-Rntilands ·afsigter.·s Äto- äter deKoaliferade olyck-
liga, gifwa några fälttåg icke det resultatntan önskat: mälam Rylka härarna-dragit
sigdätilidakminom sitta egna gränser-, der«de, liksom blöttnafkeninom sitt skal, icke me- ·
rav tunna ätten-mas « England har for ofrigt bestridt krigsomkostnaderna och den
lidna folkfsklusten kan ej- fardeles betyda förs-ett land, som har ganfka fä fabriker ochJ
tnatmfakturet’och öfwer 42 millioner .tnenniskor.« Ryßland går således — (-al«ltid sör-
u·tsatt, att Preußens olycka ej intraffat)«oforfw»agadt och« ofkadadt ur striden och har
-tcllika det-af skördat den betydliga minst, att nngta af deß mäktigaste och farligaste
grannar blifioit fullkomligen utmattade; att fjelfwa Frankrike —- ty äfwen Segrak kun-
udndsfringar åtföljda,« om nat. lyckligast-ig, blifwit för detsamma mindre farligt än det
nödivandigt måst lslifwa, omman lentnat det i ro pa fasta landet-. - . « .-
Så lätt man nu kunde förutse det parti Ryßland skulle tvålfa, fa mycket det
än öfioerensstatnde med deß egnaförhcillanden och planet-, att -·fåtta feg i speter för
. en Koalition mot Frankrike, lika sä. smärt och man kan mät fåga,- lika få orimligt
måste det-, just i anseende till deßa planer, förefalla en fund statsklofhet., att någon »
enda makt skulle kunna biträda en slidan koalition- Detlvar tvål lätt att begripa, det«
Frans-rikes stora tillivaxt måst tvätta de öfriga Staternas afund, och tillika de-
ras hemliga önskan vatt återföra detsamma inom sina gamla gränser-, men det tvar
emot all, äfter någorlunda förnuftig, sannolikhet, att man kunde anse det ogonhlick
man malde for-gynnande i affeende påsdet förefatta« ändamälets winnande, och att
någon stat skntle kunna förena fig med Ryssland-. Om nägotwar att befara af Frant-
rikes östverniait, hotades då icke Europa lika mycket saf Rußiands? Och, sedan Eu– -
ropas politiska jenttvigt en gång idar störd oil) twånne jättelika stater bildat sig, font
hotade att- nudertufwa hela fasta landet af Europa, mäste man då icke-infe, att icke
det minsta kunde befaras af tweitne sådana staters förbindelse, hwilken, i anseende till
deras förhållanden, icke kunde waea annat än en chimär, men toa-l, att hela kontinen-
tens fall och undergång skulle bliftoa en nödwändig« följd, ont deßa begge koloßer stötte
emot hivarandta. Hwilken besynnerlig Politid fält-des, att af alla krafter under-
stödja den ena lika mäktiga staten, för att med den fnllkomligenkroßa den andra och
Europa till deß rof? M.iste icke hivat-je-aldrig så, litet tänkande Statsman -anfe font
en lycka, att- sedan i Norden ett-få·,irnttansmätdt ock) Europas fielfstandighet redan
sa ofta hotande rike ttpostsitt,, nu åfwen i föder ett dniikt bildat« ig? Ty- blott har-i-
" enda, forn ännu femde hålla den förra« inom skrankorna, samtderigenom desto,-lattare göra »
genomsfdrfwmin all fara Utan denna okloka koalition, fknilefciledes « rovas öfriga staket-, .
« förenade tett skön-t, harmoniskt startande förbund, föreskriftoit af deras heligaste in- «
» mßkm km kyan hälla i·etnzi)igtett,imellan begge dessa koloßer och derigellvm fös Akk-
nD fot-satta Europas indikativ-odet- « - - s - x
i .
v - Lårda Adens-ts- (
’ statiska NatiotealsiInstiintet har förlän t ti,l d. .1. Oktddtt Är» Isios titt-en
söp beflitat-ande af följande Afiosonomifkari fråga, sedantntet Sinais det-nå lit-noter
förta terminen inkommit, neml. Teorien af planeten Dallas-s pensionsbeskedet-tok
eller i..allmänl)et«teorien af de·PkaneteI-·, hwiitias excentricitet och«inklination äro- -
betyditgare, ån at deras poetisk-batterier (oot·de«ntligl)eten i deras esörellksejJ kunna,
genom bekända metoderna-, med tillkacklig noggrannhet extrakt-tas. Prisrt åst- lists-
dnddlady eller en Mednlj afaooq Frantsnuarde cxoooRitsdBankmn v -
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
