Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 20. Onsdagen den 30 Augusti 1809 - Recension. Natur-Historie - Lärda Nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förra, åro( lyans söregkingares okunnighet eller wärdslööhet det fullkomligt för det se-
ssnare- Raknrligtwts är det icke lått sör- den, som sett naturen les-vande blott i de-
Rordligare delarne as Europa , att med saker-det beställ-anade natur-alsters som pry-
dl den delcgare. Denna sivlirighet hade kunnat lvarlt afhulpen genom en Flor-
Icalica, men ris-ven en sådan äga lvi icke. Dertill korintier-, akt de egenskaper-, på
" hwiika Sksskden färjas- fm uppmärksamhet, icke just alltid gifwa någon anledning, alt
med säkerhet finna föremålen, hos hanlig han säg den-» Detta skall sliledes bestäm-
mas gendm samtida Försatlare, som narnlare beskr-ikwtt-waxterne-, och slidanaslyar
ej Rom att framwisa, om man undantager Plinius. JOrn som kälmekk k hwad kap–
tiskl killstcind, natur-historien lvar innan nagon klassirlfation för densamma anman- -
—.des, och innan deß eng språk danades, lär förmodligen sinna, alt icke mycket äfler
ifrån denna källa är ark l)emta. SIP många smärlgheier sammanlagda med sällsynt-
heten af Bdtanllka kunskaper hos de äldre Försaitarncs kommentatorer göra del för-
klarligt, hivat-före man ännu nästan alldeles inret, eller åtminstone med föga smul-
giina bearbetat denna del af thkeraturem och gifwa en m) styrka ät den anfalla-
med hwilken wi, ddra emottaga Flora Virgin-ina. — »
Ester ett» kdre Förelalz innehållande anledningen till arbete-l, uppräknas alla ass
Virgilius nämda märker-i alfabetisk ordning, såsom det tjenligasre, air ester behag-
så förklaringen ösa-Hel- den wåxt hivat-om man åse omsk- Wld hedar maxi, granskas
de förklaringar nian förut gifwit öfwer den, och, ifall de besinnas falska, gdifwess den
en m) och riktigare bestämmelse« samt slutligen nämnas och förklaras de ställen, del-
denna lvlixt hos Virgeliug förekommer- -— Delta sått att-behandla alunet, gör arbe- -
tet icke bil-kr till en bokför Wetenskapssidlare oci) Lnlecatörer, utan äslven till en nyt-
tig Sidle «
Are ingå i några detaljerade anmärkningar allgiie«nde sielflva arbetet, «och de sär- .
fikilta deri förekommande förklaringar- anser Rec. så mycket mera ,öslver«s’lödig-t, seln-
dcls arbetets förtjensi förbinder det, dels ock det inskränkta rummet-
Derkillaxkzda Bihanger om Romarnes inatlvåxter är inereßant.i flera afseenden, «
och l. synnerhet såsom glswande begrepp om deras luxe och en del as deras ekonomi. —
Q
. v » lLörda Nyhetetx (lk—r MonltisrenJ «
Amagis-lie dix Gerd (i Nimes )« hade redan -1807 uppgislvic till Tassingsisännre
ert CIle Skaldestycke öfwer Hiner IVnz död. Tallinns-tiden dles sedeln förlängd-
Zill New-skulder egos-, då M« Vickolin Fabre erhöll stora Priset och M. Mollevaulr de
Nilngy acceßit - s
Tiil Tallinns-ämne för 1809 har Akademien utsatt Hlsisorilk oli Krktälk Me-
nroire öfwer- Sacaeenernas wistelse i de sydliga delar-le af Frankrike och öfwer-
de schl- Ifcim der sinnats efter dem. - c· » .
För Jssro har Lllndelnien uppge-smil kill Tasiinge Jinans-ene ösmee M. de ser-·
räm,’ fejkade-alens Led.:niot, Priset är en Gnld Medalj as sid Franks tvål-de-
En Celtisk Akademi har bliflvet silscad i Peris, breds-IF ändamål ar att samla
« Uddldsningaride ämnen som röra Celtilkiy Gate-ska Dell FrankraAxelina-teckenli-
Den utgifiderdhivar MInad ett Hasse as sina Menwirer rents-se Ticel as llslemoires sle-
PAcadömie Celliqum ou Recherches fur les Antiquliås . ci-: »is.;rl-:-s, gnuloises et kran-
gelikes-, stare Haste nigör omkran 160 sid. i gned och älskling-dl med grann-nere hwil-
kct om året utgör 4 Vel. as 550 sid. hwnrdrtm erl) slums niga-xxx sak-serafern-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
