Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 21. Fredagen den 1 September 1809 - Barndomen - Drag af en Katolsk Prest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
,-,
thans npnsicirisainhei, air han icke haft annat för ögonen din-en fridens God, . sina
hos andra, ess-ven dii han sfårtjenie det genom sina eget-eskader eller sina fördelar-;
Han har del-emot gifioit oß en böjelse att alika den, som glömmer sig sjels och for-
drar ingenting; Barnet ar i denna belagenhetz och denna lyckliga egenskap bidrager-«
särtrycket air göra barndomen älskioard i· svara ögon, att tvi satsa saman slags kill-
gisivenhet och wålivilja för alla dem som haiiva etc barns enfaldc och noriitighet.
. Barndomen behagar genin sin tackhet och sin sioagl)et— Annie mer, den halls
tvära ögon en omårkk klunks-asp som uppkommer af kärleken iill oß sjelfma- svinna-
tiens och likhetens tjnskrast. Det ar en bild af hivad ioi aro bevara motgångar-,
imär afundsjuka, mäta mißnöjen, wara fel. Alla mära sinnen röras på eir angenämt
satt af detta alika-ända föremål. Ljudet ai deß röst ar böjligh lent oeh inelooiskrz
deß rörelser äro okonstladez sjelfwa deß tårar hafwa ett rörande behags och oni det
glada-barnet bar något i sitt ansigte som iipiifivar;, gläder och tröstar-, har dei lidande
barnet något som intager och bewekels. -
Men- denna så späda och så älskmärda ålder ar den alltid den li)ckligaste,äsiven
för det barn hwars föräldrar sucka i armodsi Stimdoni, och allt för ofta bafioa sör-
aldrarne ingen annan ords-af till sitt inißnöje än sils behof och denTånsiaaf eländet
som ouphörligc förnyar sig; och da måste barnet, oaktaot sin oskuld, ofca lida deraf,
emedan deß tillwarelse , som del icke kunnat neka att emottaga, foror-dsakar det ·ge-
mensmuma lidandet, eller åtiiiinsione försöker-den «Det ar allt för sann-t, alt en.
mängd af bekymmer och ledsna-heter åstadkomma lvißa sinnesförfattningar, hloari det
är en lindring air fi? bannas och att« mara- obiiiig. Ehurn oförnuftigt och barbariskt
det må wara« att på dessa swaaa oskyldiga kasta iizngden af« sina bekommer och skit
lidande, är det icke desj mindre f.innt, satt det fordras själsstyrkm dygd, och wanan
af ert lnildt och uppinst föl-siand, for att under ledsamhelerna icke wisasict mißnöse
emot annat än de ioeriliga ordsaierna del-cili, Hisi- alst icke förargas pli allt och i syn-
nerhet oii del, som, as räddhåga och finnar-ny icke mågar annat an lida, och icke kan s«
göra moiständ Oai nian srsigaoe de flesta barn som bliswit slagna eller illa behand-
lade, hivad« de hallon gjort för akt förtjeaa dec strofs de nudergaiih skulle de med .
- sanning kanna swarakjag har ingen ting gjort, nien lyckan har lvaril obeskedlig
senior min far. Dei sinnes inga barn, som åroijstand att gifiva detta sidan, emedan.
de ännu icke känna wirkikingarne af de lidelser-, hwilkas offer de åren men de känna
del-före ickenisinssre orciicivisan af det satt hivat-på man behandlar dem. Det är wid-
deßa grymma tillfaiiea, som oe smä ivarelsernas tårar rinna öinnig.t, och rinna ali-
nren, sedan den fysiska smärtan upphöra «
ev Disag af en Katolfk Prest-
J· Franska Siaden Cardell, hörande till Departemeniei de COMZS hade kNMMD
·ber 1’.e08 ätskiniizaIntchnare bli-fiols anklagade, air de pc? ett buller-samt salt stark
Dell katolska GEHRMle De tillkallade narrarna , sin rooro männer clier Hagem-
gar af de anklagade, foregafwo att de hivar-fen hört eller sekel-ögon Emedleriid ba-
böfdes intet. mer än en förklaring af Presiexi, fora war land föl-« en ganska redlig
— mam, och Pä hans ncirande skalle en mängd mera forinirradeän straffbara menniskol-
blifwic utmärkta som gudlösa fripsförsiorare Hioad gjorde nu dennesoardige lärare?
Han forslar-ade: «ak deheliga förkortning-ar hwarmed han da lvarit fi)l;losaik, hade sås fastak
sr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
