Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 26. Onsdagen den 13 September 1809 - Antikritik - Theater-Nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Landsveteh och öfwen ägt en rättskaffens kännedom om de Noera LandskaoernH ni
hade hans ratsonnement lvarit helt annorlunda; nyttan xför Fädernesiandet, att de
Södra Landsknper odlas ar ostridig, men skola de kunna fullkomnas, så bör sökas sör-
prisma kylan trån de Norra Landsorterne som belvisltgen kunna dliftva fruktbara och
föda en Million kanske ännu meta menniskor. Anonynien yrkar ett bifogadt Försiag.
le den odlade jordens aftastningz wore han kunnog om odling, kunde han ej pa »-
fadant sått raisoneraz kärl-, eller myrjord, sedan den är ntdikad, skall hasiva tid att
torka och satta sig innan den kan bes-is Den som skrifwit anmärkningaine om Pilea
Lappmark har tvistats der i siere är, orl) gjorde hivad han omskriftin öfwerset sale-
Des att den tadlar som i dessa anmen ingen ting kasuner.
S w ar
anlt någon Lafare af föregnende Antikri tik sinnet sig öfwertygad att Pitea Lapp-
« marks uppodling förtjenar mer Regeringens omsorger an de södlignte orterna, det
enda som Ret i R· :o 22 satt i fråga, da har Fölfattaren wnnnit sitt ändamal, men ’ ,
idet är en olycka för han-? förswar, att i de aber-apade trowardiga betygen på intet.
ställe sligen, att jorden är tjentig till odling framför sitt Lessdsorter Dade Foif «-
med niindre östvertygelse om sin egen ofelvarhet läst omdömet, och afwen ägt en
rattsknssensz kännedom om de Södra Landskaperna, hade hans rnisonnements wa-
rit helt nunorlundn. Ester Fölf Systran, att Lappmarkens odling skall driftva kylan
ifrnn de Södra orterna- borde man också börja odlingen narnmre strö tiderna af Jo-
has-vet for att dräan kylan ifrån Lappmarken Nee nr kval icke knunog ont odling -
- sa långt i Norr, men da han pa andra trakter fett uppvisning af tarrjord, orl) sett-
dennn sold inom femte året gifiva fölttaffeltg sköld, hal ban trodt, att pa en vit,
hwars fruktbarhet blifwit sa berömd, skulle förvaltandet svara någorlunda likn. Net-
» nr saledes i mycken förbindelse för det öfweiseende man har med tians-« okunnighet,
och annn mer för den lärdom ban fatt, att kas·rijoiden i Lappmarken ä- lita fä rög att
satta sig, som tvißa Författares inbillning, att allt hivad de frambringa nr ojemförligt«
Theater-Nyheter.
J det nya Theaterhufet i London, sin har namn af DRM-Gardet- öro zo
privata Leger- dwllka redan arv uthyrda till 400 Guineer (nara 5,ooo Dili-sv. -nnko)
hivar-dem ont acet. De ärv inredde med mycken sinat och till hivar Loge hörev ett
stort Nam-.
En Fransk Ionrnalist lzar utgifivit en förtekning pli alla de nya dramatiska
Stycken som blifivit uppförda i Paris, sedan 1800. —- Eftek del-WC förtekltktlg hafwa
blifwit gifne, pa. deßa nio ären:
Af Comedie Frangaise, 27 Komedier i I Akt och 10 i 3 Akterz 10 Trngedier
och 5 Kolnedier t 5 Atter.
Af Acadernie Imperiale de Musse-ah 18 Operor och 24 Balletter ’
Af Theatre de Louvois, 380 Komedier i 5 Atter, 3 Akter och 1 Akt-
Af Vandeville, 340 Pjeser ten Akt-
Af Theatre Montansier, Zoo. -
Af Theatre de la Gaitä och LAmbign Comiqne, tillsammans 400 Vande-
piller och 568 MelosDramer
« Nästa Fredag nrgifwes N: o 27-
Stockholm, tryckt hos Direttören och Kongl Fälti Boktrockaren Peter S ohm.
«T-—–f;–scs- —- -..s- -.:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
