Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 30. Fredagen den 22 September 1809 - Hwad har Europa för sin kultur och sin sällhet att frukta och att hoppas af Frankrikes öfwermakt?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
» sys-oss
enes-el
7Lit-teeette«enor och Teeeeem
Fredagen den 22 Seytember1809..
WEP
Hwad har Europa för sin kultur och sin sällhet att frukta och att hoppas af
Frankrikes öfwermakt2
Beswaeandet af denna ioigtlga feliga tillhör mera Filofofen ån Hisiotie-skliftvaren.
Det ges i hela Hifretien ingen tids-punkt foln kan lemföras med den närmat-ande-
följaiteligelt ingenting, som genom analogiska slutsatser kan leda oß till upplösning-
af detta medlem. I all-ilandet lng ar bar i en och samma föreställning allt för myc-
ket, so un icke silit- i nödmliitdig förbindelse med hwart annat Saledes berot- till ex.
" en Ctats sällhet wißt icke endast af en ständigt tilltagande industri och kultul- Demm
ställljet kan icke ivala annat ån summan af alla Meddoegarnest Men källan till den en-
skilte Medbolkgalens sällhet kan icke sökas ann-pejlades än i hans eget brösts följakt-
ligen beror ocksi en Nations lycka eilee sällhet helt och hullet af dess Medlelliiiiars·
karakter; men denna bestämmes, som Herder pli nagot skalle sage, af ort och jtidg
Kliniat och Natuls bidraga kvida snindre till deß bildande-, än Neligion, Stens-Föl- «
fattning och den ström af npptladen och l)ändelsee, son-i omgifwa och liffont fortslapa
den med sia Hwilfa stora förändringar hal- ej en enda mennisiouildex lvelkat nästan»
» i alla Europeiska folk-slags seder, afwensom i hela delas sätt att tänka och känna?
Walt tids Fransos år Pn lnngt när icke mera densamme, som under Ludvig XV.
Sjelflva Britterna ciro ej mera hivad de wolo före oci) under Alnerikanska kriget:
den innevarande Tysken liknar icke mer den sene tillhörde Fredrik den Sunes tide-
hwarf, och de ut eki lång och tung dwala upowaknade Italienarne likna sig ännu
mindre Hwad de skola blifwa, mä framtiden utwisa, men nagot stoet ljar man allt
skäl att wanta Folkslagens lynne hal- saleders förandrat sig nästan lika mycket som
deras yttre form —- emedan de lveefa och litern-orka pli ylvarannam Skatte, i följe
hest-af de nya forellerna- på intet sätt svara fölenliga med Nationesnas fatal-ter och
est-elt, sii kunna desamma ej heller lofwa sig lång lvataktighet, oclj det sa mycket
mindre, som mät af fa manga hafswikar och bergskedjors gen-omskurna Enlsopeiska
hale af naturen sjelf tyckes amnad till boning-sol attl föl flera at hivat-andra fullkom-
ligt oberoende och för sig sjelf fritt tveikande folkslag Utan att tillval bar tokiga mig
för långt idenna Labyrint af Hypoteser och Speknlationee, ivill jag blott korteligen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
