- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1809 N:o 1-79 /
194

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 49. Måndagen den 6 November 1809 - Dramatik

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



-

. V. » Med mycken

, Draniatilå «
M « "« « « - . « lFortfättm fe. Nco 48.) .

an hal- i en af Frankrikes bästa litterära Tidningat lemfott denna Teagedi, med
ett af gamla Gretifka Theatetns Masterstycken (Antigone af Sofokles ). Det ät ock-
så Wkßt Akt Tempslhekrarne tiger in est af det som loanligen gifwer stöt-sia inkl-es-

- set lit Draiiiatilka arbeten: stats-ta on exlande paßioner, och ett stags"o·ioißhet ösniet

utgången, som ömsom märket fruktan och förhoppning hos- iiskådarem Den under-
gång som lvantat Stotmastaten och han-s Olden, synes likasom lvaea bestämd genom
ett högre beslut, hwilket menskliga« föresattfer fåfängt motsatta sig; det ar oskuldens
strid emot Odet, fot- hwats allmakt den tyckes fivigiaz » en bild af de händelser som
äfwen allmännaslesweenet någon- gåiig kan stammisa. Men- det ar icke endast den
lidande, det åt aftoen den segrande Ongden som hat ivisar fig. Stödd as en inre
stycka, som ar stötte an ödets-« möter hon plågorna och döden med ett«liign font svikt-
nais««att hon känner sin högre bestämmelse. Det ar hat- icke fioårnietict som under
paßionens yra arskänstolost för smal-tant det är redligheten som nnder niedwetandet

..atr den uppfyllt sitta plikter-, anser sjelfwa lidandet for en af länkatnai händelsernas

kedja. Kalifke hat detta höga ideal af en dygdig man alldtig nied meta tvärvig-
het ivatit feanistaldt på skådeplatsen, än i Malay. , «
Ogiundade ärv likmäl ieke de förehnåelser nian gjort denna Tisagedi, att« ingen
met än Molay och unga Maeigni äga bestämda karakterer, att Föi-fattaten,likasom
af skonsamhet emot Filipsniinnh forsa-timat de söt-delar han kunnat draga del-af
att han matat honom som en tyr-an, en målning mat-till historien lemnar tillräckliga
saniednillgat5 ett ästadaren under de twå första Aikterna icke fsir nog upplysning-om
de steg som tagas emot Teiiipelhettaisne, och eiflven under det följande af» stycket
- icke katt sinnet på hwilka stal Filip och hans Ministtat grunda sttt hats - att ändteli-

«’ gen aktionen at- delsingem dels titan sannolikhet«v

Hwad den ena af dessa oåtninnelsee anglik- tan man final-a, att de beskyllnin-

at som gjordes Tempell)etl·atne,« woto sådane font icke frän Theateen kunna undre-.
il .

pass, men i anseende till den sista, fel-. niantydeligeiy att detta fel icke kunnat und-

lvik·as, så snart Fistfattaeen gjort det till en lag att iakttaga de få kallade enhets-»

reglorna. Qieekeligen strider det emot all sannolikhet, att Tempelheetaenh font först
i Tredje Akten attesteras-, bliswa förhörde, undergå toistnh dömas och dö innan seni-
te Anetts stut; att de nndeis denna tiden fritt komma tillhopa i samma fal som Ko-
nungeii-s Disottningen och Ministratna hafwa sina sammantomsieh mendii hela lian-·
delsen atom-sandigt skall förefalla pii ett ställe och inom ett dygn, kunna deßa olägen-
heter sällan undloikas. — x « -

Men om äfioen man. hade betydligt-tre väninnan-lx att göra emot planen tschk

« marschen i stycket; måste man medens-om att deßa brister etsa tas genom öfwerwä-

gande skönheten Stenen dimellan Drottningen och »M«arigni i « nota skifte-« imellan
Motay, Riddame och Maris-ii i Tredfe Attm, iinsellan Filip och Drottningcitz Filip,»

« Molay och Laigneville i Fjerde Atter« samt imellan silink Molay och Ditotkningen i

Femte Mien, äto utmärkt wackem Gansta riktigt har Fotfattaren infekt, att en Ttagedi
titan Kia-lekt sådan t. ex. soin Voltaires La Miott de Cesar, äfloen med all förtjenst af

stil och plan, icke kaxige stall intet-Seru, och kdeisföise genom Olson-tingens stöna chil, ioerks ,

tigers-lyckats att göra saknaden as denna pastion mindre landat-, och att,tillit«a gnida-en
wiß föl-delaktig hektikng at sin taska. « ·

. Hmad Oswesrsvingen heteassnr, ät den sådan nian bin ivänta sig den af Hr«
v del har han finit det godkända efterdöme som Oden gifweeas ·

s






<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:53:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1809-1-79/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free