Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 53. Måndagen den 13 November 1809 - Om ett widsträcktare anwändande af Telegrafer. Insändt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
oändligen nyttigt för hwar medborgare, hwars intresse wore förenadt med en dylik
skyndsamhet, och den inkomst postporton för denna correspondence inbringade åt Staten,
satte Regeringen i stånd att underhålla hela inrättningen utan den minsta utgift för
Statskassan, hwilket wore en ej obetydlig winst för det allmänna.
Följande Utkast till werkställigheten häraf, torde wäcka någon sakkunnigares
uppmärksamhet, och gifwa anledning till någon mera detaillerad och kanhända riktigare
framställning af ämnet i hela sin omfattning.
Mellan alla Rikets Städer upprättas Telegraf-linier och mellanstationerna
wäljas för öfrigt så nära postgårdar, hamnar och gästgifwaregårdar, som lokalen
tillåter. I alla städer, och äfwen på tjenliga ställen å landet, inrättas
Telegraf-Kontor, hwarest man på samma sätt som på wåra Post-Kontor, får inlemna de
underrättelser man önskar öfwerstyrda, mot en wiss bestämd afgift för hwar rad. Då icke
brefwen, utan endast deras innehåll fortskaffas, så är naturligt, att dylika bref ej
kunna wara annat än öppna annoncer, men detta hindrar icke Correspondenterna att
mycket lätt göra sig försäkrade om hemligheten af deras communicationer, genom
någon förut öfwerenskommen chiffre, blott känd för dem. Man antage t. ex. att den
wanliga Signalkartans a betecknade o i brefwet, att b betydde l, o. s. w., och
innehållet wore outforskligt för hwar och en, som ej kände denna bokstafsförwexling.
Likwäl är det klart, att addressen måtte sättas med wanlig, allmänt begriplig skrift.
Wissa timmar borde bestämmas hwar dag för inlemnandet af Telegraf-annoncer, och
Telegrafisterna owillkorligen förbindas att fortskaffa dem, i den ordning de inkommit,
samt att dagen derefter återlemna hwar Correspondents handskrift, om han åstundade
hämta den. Telegrafisten på det stället dit brefwet är addresseradt, uppskrifwer det
signalerade innehållet bokstaf för bokstaf, hwarefter Addresskartan anslås publikt, på
samma sätt som wanliga postkartor, till underrättelse för Noticeägare, hwilke mot ett
litet Copist arfwode undfå afskrifter af sina bref.
Man torde inwända, att denna anstallt skulle skada den wanliga
Postinrättningen, men sådant wore ej att befara, ty först måste allt öfwersändande af annat än
ord, och allt som fordrade Correspondenternas handskrift, ske på gamla wiset, och
widare skulle den wid Telegraf-correspondencen nödwändiga laconisme hindra all
advocatur och i allmänhet all tysk tablatur att passera denna eteriska wäg; till och med
kärleks extaser och romaneska wänskapförsäkringar skulle finna den för trång, ehuru
lätt de annars ha att ta sin retraite genom luften. Med ett ord: Telegrafernas
strålskrift blef i allmänhet blott återskenet af mennisko-tanken i sin ursprungliga
enkelhet, eller af det wanliga sunda förnuftet; men alla Meteorer — de må ha uppstigit ur
smakens ruiner — luntorna, eller sänkt sig från swärmeriets sjelfskapade himlar,
följde den låga jordytan, för att ännu i några sekler öfwerflödigt försäkra den gamla
Postinrättningens bestånd.
En sådan Telegrafisk correspondence som den jag här omtalat, föranstaltad i ett
land, skulle snart alstra dylika i hela Europa, och en hastig communication mellan dess
aflägsnaste gränsor, blef det allmänna resultatet deraf. Statshemligheter skulle
fortsändas derigenom, med en skyndsamhet, mot hwilken den mest hästplågande Couriers
wore en snäckfärd: Handelsflottors ankomst eller annalkande, laddningar, öden,
bestämningsorter, kände Köpmannen samma dag som hans utländska Correspondenter, och
de Lärdas inbördes upplysningar spriddes med en hastighet, som i synnerhet för
naturkunnigheten och stjernwettenskapen, wore af en ganska stor, fast ännu
oberäknelig nytta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
