Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 62. Onsdagen den 29 November 1809 - Anmärkningar öfwer National-Bewäring
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sy « " « · » "N:bs·j«62.
x
IBMME -sz
» . « för
LIEENETMM essele-BMWle
Onödagen den 29 Nodembet 1809.
Annsåtkningnr öfwer- NationaliBewåring och dels werkcm på Allmänna Fri-
heten. ’ , .
sJjäoralistertmsljassoa benlisatj att-tikennistan underRatartillständet lestvet nti ett
ouppljrrllgt krig- Men oin detta krig ar mera dolde is samlande-ej månne det derfö-
re ar mindre iver-keligt det? Hutn många medborgare sinnes, soln» icke skulle skaffa
sig makt och anseende framför sina medbröder-, och ofta PS deras bekostnad, om icke
en större styrka gjorde Frsöket ivådligt7 Sa« förträfflig en Grundlag aan wara, skall
deß bestånd wata ganska9 swag« ont den endast ljwilar på sin naturliga billig’l)et, och
det wore att handla emot all mennisko-kännedom, oln man trodde sig genom före-
skrifter tillbafaljiilla begäret att beresta; detta begär, sosn så tydligt röjes hos hivar
och en som bar tillfälle att utöfan det. » « -
- Af denna orsak hal-, issalla fria Stater, hwar medborgare Ivarit soldat· Ofaler
ont den makt han alldeles lemnade ifrån sig icke skulle mißbrnkas emot honom sjelf;
« svar han ej allenast färdig att emot utländska siender färskt-sira sin boning, sin maka
och sina carri, banspnmkade sjelf öswer samfundets lagar- och Tora-enen som tvagade
waldsörazdesta lagat, wal« säker att erfara halls motstand, oich åfmen då detta kunde
osmer,ivinnas, hans härad Deesöre se lvi, stan de äldsta tider tillbaka, att de, hwil-
, - kas afsigt Ivarit att uppstiga till enwålde», börjat medan stassa sig eli(lif:vakt, som i
småningomfantog form as en stående Arlnöe och förtryckte stil)eten, ehuru den också
på steka ställen gjorde sig sjels despotisk- « »
Denna medborgerliga plikt, att strida för fäderneslandet, ansågs sa« ljndfnnld-«
saklig till frihetens bibehållande, att i alla de länder Gotbema erosradh och i hwil-
ka de nedsatte-fig, tville de icke tillåta landets gcnnla anyggare att widare befatta
sig med det allmänna förfasat-et- Undtr hela feodala-ålder fördes krigen nästan icke
med annat ån Lansljtttarnas betjening, och r Allmogen någon gång tillåts att del-
taga i stridens faror, skedde det alltid på ett att, som icke lemnade dem tillsatte att
kanna sin styrka och bryta stna bojor- Regenterna, som i alimänljet icke mindre fruk-
tade än hatade sina Vasaller, funno onlstder den utmägen, att genom troppar, som
beståndigtiundersljöllos, göra sig oberoende ass dem, och»hlvad som snart blef en följd
l
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
