Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 69. Måndagen den 11 December 1809 - Kraftiga Medel till Fäderneslandets snara upphjelpande m. m. Fortsättning och slut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kraftiga Medel·till Fäderneslandets simra upphielpand m. m. «
. thorsattning och slut från R:o 67.)
Försattaren yttrar pag. 15 den paradox-, «att ingenstädes kan sa mycket sols
föda sig afjordens afkastning, som på de orter, der trildensstannnar eller frukter tun-
lna nyttjas i stallet söt bröd«. Han tycks således påstå, att ett land alidrig warit
solfritare än då deß Jiibyggare lånade med djuren i deß skogar att skala trådstams
marna, nppgrästva deras rötter etter skatta deras Alton. » Men han förklarar i det
följande, att de böra beredas till bröd och gröt, och uppger afwen pag. 31, ett satt
att bereda bröd as tallbark Meri tvi behöfiva ej sly till så gemen bars-, da lvi äga
Sagu- och Brödtråd MS läsaren sjels dömma. «Enligt Forsters uti-ätning, säger
han, kunna öfwer kzzsjoco menniskor beständigt tvinna sm föda inom en Stvelfsk
qvadratmil, blott af de inom denna rymd mötande Sagiitrads-stainnkart— och de
PS en Swenstz qnadratmils jordyta wätande Brödttåd kunna föda 157,33-7 menni-
skor. Hwilken dyrbar upptäckt! Deß warde minskas dock litet, då man strax del-på
laser-, «att ett lyckligare snillesi en upplyftare framtid tvål torde kanna Upptacka nä-
aot medel för att ivänja Sagirträdet svid k- Södra Europas Climak, och att, hwad
Brödträdet beträffar, Franfta Naturforskare yttra det grundade hopp, att det kan-
genoni redan kända medel, naturaliseras —- i Södra smakrik-! Hinilken skada pfi
deßa kraftiga medel till fäderneslandets snara iivphielpande, att de nödwändigt sor-
"dra desz transporter-ande antingen till Södra Ainerica eller åtminstone till- Södra Eu-
ropas-Lisa med Förfatraren ar Recensenten öfivertygadJ att en längre resa utgör en
iväsentlig del as en radical-cnr, men han tror dock, att denna wore för långt
Patientens narwarande kraftlösa beskaffenhet «
Meri isstallet for Sagu- oth Dadlar erhålla lvi as Förf. Bok- och Eslillom och
då han af det bekanta sillens-lasset hemtar ett kraftigt servis för deras göd-ende egen-
skap, inser Nec. icke hivar-före han sa länge Uppehåller est med andra, mtndre smak-
liga anrättningar och icke strax driswer eß till skogs-— Ti) att wi anda slutligen må-
ste dit, är klart as hivad han- sager pag. 29, Zo, 31. Af förmildade ene-missars
historia läre wi, att tvära skogar-, då marken ar höljd as snö, aiswas födoamnen
som åtne råa, kunna uppehålla memiiskors lif: Löf och löfknoppar samt barken
på späda löquistar af wißa tråd,.torde cnsanmie och utan tills-aning kunna he-
la år Uppehålla liswet på autentiskas-, som want sig termit-. —- tht en fångad wild-
inennifka, sedan hon sick ordentlig mar-, förlorade sin helsa och sina tänder, tycks be-
Wisa, säger Förf., att den mat och dryck hon fick as folk, war- mindre stärkande.
— Wåra barrtrån innehålla ämnen som kunna beredan till föda för menniskor. ....
Det synes ej otroligt, att de wilda menniskor, som ösa-er wintrame«nppel)ållit
sig i Europas skogar, åswen ätit af bart-trädena barr och späda qwisiar, särdeles
·granknoppar. — Wåra tall- och granfröih som kunna samlas i myckenhet, ach
som kjsnmka illa, sam-hålla mal tjenligare föda för men-viskan, ån både
bark och barr af dessa träd. Strax del-på tillägger Förf., Frön af tall, gran
och en åro förmodeligen tjenslige till föda för tama djur, hivar-af
tydligen sl)ns, att han räknar menniskan bland wilda; ti) da« talls och granfrön äro
en rimlig föda för ens-nitiskin men ej för tama djur, kan hon naturligtlvis ej råk-
nas bland tama, sölsakteligen måste hon wara, ett wildt djur-, ett slags åttrlägg af
Uroxsarna , som Förf. dock fager lefwa af- Granbarr m. m. och wara stamfader till maka
Oxar, dem Nec. tredt härstamma frän Tjnrar och ej kunna lemna lingon poster-i-
m» När man fisrenar detta med hivad Förs. förut sagt om Iordkuloty såsom bo-
ninasrnnh sinnet nian tydligen att hans assiat warit att återföra orz till skogarna»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
