Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 71. Fredagen den 15 December 1809 - Smärre Skrifter, utkomna sedan denna Tidnings början. Fortsättning - Recension. Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mödar sig om att wedeisiagga synes öfwerallt att han hwarken ägt nog sakkännedonc
etter owaldighet att göt-a. Han börjar med den anmärkningen, att det för hwarje rätt-
skaffens Pateiot åren otvillforlig skyldighet, att i fin män bidraga till sitt sosterlandz
bästa; men åsikten de som i etc wißt afseende funna tvara af lika tänkesätt, skola med-
gtftva,· dm de Ivan wara uppriktiga , att den Sfråprincip han kallar sitt fosteriand
icke har tnycket stöd af så dåliga förswar.
Dicianten om ofrälse Ståndspersoners begärda Representationssrättighet wid
Riksmören, den 3 Julii 1809, af David von Schulzenheim. Stockholm,
Marquaisdfka Tryckerieh 1 ack 4:o 4 ß. Banco.
Undee det Föisfattaisen wisais biliigheten deras, att ofrälse Ståndspeissonet få delta-
ga i RiksdagssBesiutett, ivisae han tillit-a, att oreda och söttdriitgaiznßdmändigt mä-
sie uppkomma genom Redvefentanterttas föisdekning i fyra söt-Mika Skand, som haf-
wa hivat-dem sitt fat-skuta öftvetsltiggiitngsståiie. Hari föt-eslä’t·, att i likhet med En-
geifka P-:i-iaiiientenm, inrätta ett Oftvers och ett linda-hetes, o. s. isa-·
Siemka frågan om Remsesentationehrättigheten, har äfwen biiftvit wäckt af
Hans Exceiience tis- m- HI« Gsstsve Ruuth, som i ett ytterligare Dictamen den 14
Rodentder fös-skyar samma fråga-
Recettsiom
Historio.
Kejsarintmn Catharina 11:9 Lefweme, utgifwit af Carl Eli-töm Föi·sta Defem
. 1:sta och mdisa påsken Stettddiim Delån, .1809. 8:d; 1 häftet 118 och det
mota 84 fid. utom bifogade Ndcer. 32 ß. Banco.
En Oftvetfåkkttittg af denna inatskmäisdiga Kejsarinnas Historio, författad af Herb-
Castårm hivat-iaf fixt-sia Delsn mic-munt, hat- i denna Idun-stat redan biiftdit Weren-
fet-ad. Htt E. hat- tvißettigeti snusket fötit Castera, men också mycket afwifit ifrån
honom- Mait att inga i visads-: je.21fdtelse emetlatt deßa båda Lesseernesbeskrifniagat-,
bin Rec« ske-isa Hi« E. den råtta-isa, att chimt han stammandets-gir händelserna, ut-
breder han klåtts-äckligt ljus öfwee dem, och widtötee endast ganska kvist hivad font
ickeegeitieiigeu anade Catharina. Pan har det-igenom fatt sig i stånd att i denna
firsta Deieit följa hennes regering and-ii tiii första Tatfista krigets flut. «
tsk-tiken äts tätt oxi) tydlig- J besatte-isen on: de händelser som tunna styrkas med
offenteiiga handlingar- lmr Rec. ick-» upptar-st något betydtigt mig-teg, oci) hwad sjelf-
wa Pos-intrigerna angå och de heat-natt drifisean font styrt händelserna, ärv deßa
af en egenskap- sdm icke tillåta stigen kritisk undersök-titta pinad Rec. isynnerhet
öfiverallt anmärkt, at- en fuiikdmiig owätdigbee Hitfixsudpetsfdnetsnas goda egenskaper-
ötro skildrade så mäi som det-as fet, den Författaten göts råtmsifa åt de förra under
det han blottar de senat-e-
Cathatinas Histvria isnttehfiiiets en mängd af omnåndiglteier btdiifa ömsom tvåc-
ka medlidande och förtrytelse Delad etnenan dessa kanslin-, läser man isynnerhet Pe-
ter Ili:s ödetti Denne- oiyckiise Fox-ske svin biifwit waid kilt Swenika Thtonem eclt
genom Elisabeths iii-stut titnätnd att bekiäda den Ryssa, hade icke de egenskaper sota
fordrades att regeras utett icke vetter de iaster som tpacka tvist- afsky, och· göra att tvti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
