Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 79. Lördagen den 30 December 1809 - Dramatik - På 150 Nummer af denna Tidning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
deständighet emot denne sednare endast kan förklaras genom författarens behos deraf-
Jngen enda as carattererna ar underhållen, och motsägelsen deri sträcker sig ända till
den lilla stickan, ty hon talar som hon sätt den basta uppfostran, men handlar som hon
blifwit uppfödd as; Zigenner. —- Ait författaren gjort as Peters en person, som icke
kan tillhöra hwarken det land eller det tidehwars hivar-est händelsen skulle förefalla; att
han trodt Coßaker wara« det samma som lis-oakt, o. s. to«, ärans de inisttag som man
alltför ofta får ursäkta Franska författare då det angår mindre kända länder, och
på hwilka icke mänga åskådare gisioa att. "s - .
För öfrigt är det smart att saga till hivad slag detta stycke egenteligen hörer; ty
ifrån Tragedien till Farcen sinnes knappt något Dramatistt genre, som man ej skulle
kunna tillägna någon del deraf, men deremot sinnes intet som helt och hållet kan för-
klara det för sin tillhörighet, oaktadt det widsträckta område man i mäta tider gifsoit
Oranien. Det synes som Hr Pixöreconrt nå en gäng anropat alla Sång-Gndinnors
na olch som alla as missnöje med hivat-andra öfwergiswit honom; ty åsinen dentalang
han werkeligen äger-, att framställa sköna och oinwexlande taflor, har«har bits-vit att-
deles onyttig, emedan han wågat sig for långt utom sina gränsen Osloersattningen
tyckes icke heller wara den lyckligaste-.
Man kan icke neka de spelande den rattwisa, att deras sörtjenst till en del ös-
iverskylde styckets många brister-. Hr Ahlgren gas lit samoskis roll den somna wir-
tna som bör utmärka en person i hivar-s bröst hantden och en misslyckad kärlek åro
rådande-· Frn Kuhlnian spelade Floreska med alla uttryck as kärlek och moderlig öm-
het. Den intelligente hwarmed hon bedömmer naturen«««"as stna«roller, lotsade sig isyn-
nerhet i första sitter-, dä hon tvatnade. Ester de ord föfattaren lagt hanne i« mun-
nett, sknlle hon kunna utbryta ien häftig paßionz men ett sådant utbrott wore orim-
ligt efter en daning, förorsakad af niaktlöshet, och mtryck af smärtan åro toißerligen ·
råttast Som, Fru Kuhlman hitintills icke wisat sig i Tragiska caracterer, lyck-önska
tvi henne att haswa gjort en så berömligohörjant det är en acqnisition för tvår thea-
ter, hwatai den år i högsta behof. Hr Aberggsom som Edit-insti, förtjenar icke min-
dre bifall; Scenerna då han upptäckes och då han skall dö, äro de som mest lvisa
hans skicklighet. Fru Fahlgren föreställde Polina med all den sannolikhet, font tor-
de knnna gislvas ät detta onaturliga oersonagez och Hr Cederhonn spelade Ragotzi
ganska wäl. Man behöfwer endast nämna att Peters’s roll tillhörde Hr Hjortsberg,
hivats listiga action och oefterhärmeliga mitnik göra att åskådaren knappt marker att
Peters i de twenne sista Acterna icke är en sa« fullkomlig Natnrens son, som han i
den första annoncerar sig att wara. Mademois. Hjortsberg spelade Angela med all
den ålskmärda naidetet som tillhör hennes ålder-, och dansade med ett behag, som
sörtoårflvade henne ett odelt bifall, äswen bland den delen af Pnbliken, som äger nog
liten känsla för det stöna, att uttrycka sitt nöje genom skrik-; «
På 150 Nunnner af denna Tidning, utgörande första hal-Erna seglingen, 1810, emottages
prenumeration med T mil Riksdaler Banco, imag. Wiborgs- Bokläda, i Storkyrkobrinken,
äfwensom på alla post-Cantor i Landdortcrna, med TreleddaL samma myt-lydelse half-
ärets post-arswodc inberäknadt. -
Stockholm, tryckthos Direetenren och Kongl. FaltssBoktryckaren p eter S ol) m-
IQ
. Wa-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
