Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 8. Torsdagen den 11 Januari 1810 - Stats-Wettenskaper - Lärda Nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s-
.–·,..-lj:- «-
-
(3c"–)
den ej bestrida de afgifter, som fordras till resande Gesai ilers underhåll, och i"
saknad af Herbergei hwar Stad Ense Gesalier snart upphöra att re sa, huvas-af
följden skalle biifwa Nåringaenas aftagande· — Oet tyckes svara Förfatcaren ebe-
kant-, att i de tänder äio siöjderna drifaa långt högre- dess inga af deras idkare sw-
« ka omkring under namn af akt resa på sia Profeikiow an det- de hasas-sa denna goda
mana
Icke mindre fas-i satmna begrepp har Förf om penningar och handel. Han tror
att de sa kallade ädla metaiiema fått detta namn, emedan de hafwa till ett-seendet
» etaget behag. Widare säger han: Saijaren will för fin wara hafwa antingen
den Pragel pa myntet, som i deß land är gångbart, eller tager han upphieip.
iförIUoDeIigea uppgäid). Waror erhållas ode-ja för Wexlarz men bkifwa de ej in- »
lösta med Wawr, är förhållandet enahanda, och dee Wezlar måste inlösas med «
Peimingar, der är kursen hög, m. m.
Sedan Författarea, i 6 d. bis-tjat att tala om wara föifäders gamla Reiigiom
yttrar han iig inledes om Christua Larans uppkomst; men behofwet, som utwecktm
de deras begrepp, och. förminsåade deras grofwa sinniigi)et, laede dem att tänka
reds-gave, och man nppfann ändteligen det ratta, nemligen att saligheten ej af ojz
kan förmårfwas, utan skänkas af den Allgodee ned — Har menas förmodeiigen
icke rimligt behof- ty det ar bekant, att ivid Christendomens införande i Sivetige
Mak en fd Mikomlig brist Pa behöfwande, att en andäktig qwitma, hivats mor
Muitkarna öfweetait att ltanka sia egendom tiii de fattiga, mäsie resa utrikes för att»
kunna werkitalla testawmeniet -
Sidan 67 andevxattas Las-aren, att Bövdeeateen har iSweiige ej funnits före-«
sätt efter Christendomens införande, hwartill Testamenten till Kyrkok- och Lis-o-
stek gifwit aniedniszg.. Oet hade warit ös skein att Förfaitmsen self- gifwit tii kan-
«na smak-ifrån han fatt- denna underrättelse, ty den sianes i) varken i. Björkda- ratten
eller Medina-lagarna, som han- aset-opar, och va det staiietchotwa takten, hwark-
est talas om sjalagiptk namnes icke ett ord dm Börd. Den fastighet närmsta släg-
tingame ifkan de al? sta tidemas haft att igesalösa sökskiida sasiigdekee, har uppkommit-:
aif det tvår-de wua sork-cider fat-te pa- den sa kaiiade odal Jarden, och detta warde mar
» sa sto;t, att de- ansige nybyggen med ert Nags ide-akt Hwad Förf ijelfanföreniide
72) att Bsed icke sinnes i etaget land mer ån i Sweriae och Roteigh ar aiieen ens-:
webeilaggning —- Det Cam-ten att hos oks åtti-am företa lla 2176 Raitegangsmal »
L somxszangå V,öeds·t.tvis»ter,. torde- icke heller-« waea iii litet öf,kveedeifivens.
i
Q-
- .
Las-da Nyheterg
Bland ett manad af Akneianiteceey som den. ty Sem-emb» föeiedets ai- biefivo sund-
ae raka den fotdaa fösta-tegen Nasixim «), har ägaren Hr. Bartheiemisi inskickat
tiki Celtiska Academien i Paris, Vci små p iaita timar, som hafwa inskrifter endast i-.
kanten, men taga på sidorna Desßa bokstaimee hade man icke kunnat lasa, emedan«
de- woro grawerade baka-ändt, och den karda st Dulauee, som blifwit aiag d att-
ugtdersoka dem, har- trodt att stenarna hivat-i de woro graverade, hade tjeiiat tills ettr
Hjälsailisxs nu Nata, och, ar en By, som ligger wid Elin-en Ornain i Depariementet datas-
. xeu e—-
·,»i«-»F - ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
