Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 16. Lördagen den 20 Januari 1810 - Riksdags-Litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(62)
« Riksdags-Littei3atur.
Diktamem uppläst hos Högloii Ridderskapetoch Adela d. 4 Driemh THC-Asafer
herre Rudo lf Cederftröna Stockholm De en, islo, ett ark 4:0.
Diktctsmen till protokollet, i HögloiL Riddcisikapet och Adi-lika Plemim den 4
Decenib. 1809, af Friherre Joh. Puke. Stockholm. Delån, 18«io, etc hale
ark 4:o.
Diktamcn tillspwiokoxlet,-i Höglcsfl Ridderskapetg och Adelas Plenum den 4
« - Decemb. 1809, af Friherre Fabian Wi·ede. Stockholm Dclöih 1810, ett
halft ark 4:o. Tilifaiiimaki 4 ii. Aki-. sz
Rei. nämner på en gång deßa trenne Dikiamina såsom angående samma ämne-
soch utmärkta af samma pakt-ivrian af samma lviii-nia i stil. De innehålla fivar på-
ett anförande, af en bland Ridderiiapess och Adelas Ledamöier, hivat-i icke aliexiast-
förestås-les faran af Nationens allt-nanna bemöt-jag iiian äfwcn fordrades answais för
StatskRådey som tills-visst deimawropissiiiou ikosj Elam-agen Nisc. tior sig icke bat-
tise kunna lemua sina läsare ert begrip om tkeßa smak- aa då han- meddclar eii stycke
m- hwaisderm i den ordning de har dlifusit nämda-
(Fi-il·;eri«e CädersrrömJ
· . . . «Iag har smärt att domma om andras fi·ii·s).igoi-, min för min del tror
jag mig här böra förklara, att jag icke kan finna det andligt fin- en rasta-vis rege-
ring att anfört-ro wapeu års ett folk, få lazalyoiah så sfeitsizix, och få sprids ösa-er ett
widstråskt land, som dec Siveiiikaj Ditxar liii-fixad att aiia simiem efter den timade
Siats hwalfiiingen icke åiso förenade oin nyttan af alla bandets-sic Dec ar iiiisiligty
alt en els-er anm-ca Naima-ii Pisisiom en eller annan iiii brädden af sia linden-gång fisk-v
wiaglare, skulle simm, akt ca amma safiisiiats oidniiig, an den numaraadh mosse
nyttigare, om iäe får saiiii)åiiet, iiiiiiinfioaeffök honom- Mia mängden af Sweeisia
folket låter sannerligen ej firieesa sig af satsa-ta anförare att nyttja erhållna wapeu
till störande af det allmänna lag-sek. Hai-illa iii-v de iZTi-«22«.si«ifei·, hiv-ironi Natioaens
simer sej fanas svara förenade? Trak- niaii, att om aEsaxte Kois-ungen ägei- iiiigoi knak–
tigt anhang ibland etc folk, som baki förtryckt, hivats agiiidyny ingavs blod, hivat-s
sjelfständighet, hivar-; åra-, Noaks laga-: han uppossisat iii sin esgiisiiimiga reisfoniigi
het? Troi· man, art mängden ask Siv-insikt nacidneiiz skulle öiiska in aristokratiik fixe-
myndafw regering i ett baras sia-nm? läs-rop mati, att ven stolte milja era-ok artikel-ka- "
tiska styrelses-kaskader mod-yta lie liberala aci) isa-civila svin nu arv amt-ana? Trar
man, att den Ikiiiie ömka and-ca Poliiiiiöas förhållandes-« an dem , bidar-igenom den
viii-varande regisiiagiem atöfiiker allas happ- wimnix pch Mimer fred msd rikets fien-
ders man misfamia med Deß fot-Disa iii-riktiga baudsförwiiadiJZ Tior mim- att Folku,
afivea med en liflig känsla af sia isepisziiieiistiiiioas ofuilkvinligizset, fmiie missa must-öms
fililsordningeii, för air· askas-ii ögonblicks fös-is wiima hiv-ad air-nanna tankesåithis
kraft en dag ofelbart fl.-xvi i iiiaafiakiswf Qch då inan appendix-krigs framiiåuek sina
farhågor-, wiigais mm icke iiiiiisa besinna DC tisssstegi«"iind·er, som erbjuda fig? Wikaar
man icke ihågkomma, att Lagaissia och viskningen iisrwaisas af män, vii-silkets mod, för-
asäisfiviit ldem Nasioiiens akmiag och beundran? Wiiaar man icke betänk-» att de
« . medborgare, som cideluiodigt fiktivt för siti fäderskesiands ära, icke skola tillät-ii act·
-
» IDF-.
H-— -,-.-» .«.«- -
«-
« .– .-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
