Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 27. Fredagen den 2 Februari 1810 - Till anmärkaren öfwer namnet Gustaf - Lärda Nyheter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(Io7)
-" - De många skepnader mider hwilta detta samt-ii de äldre tiderna företa-miners-
gör det högst sannolikt, att det Ivar detsamma med Sudvasi. Wävuaten Torsten
Glldvastasaa Ivar Konung Birgers Råd. Gent-ni en ganska varaktig förkortad-sy
och ett hastigare uttal kunde detta Githasta låtteligea hafwa blifwitdmbytt titl Gud-
sia eller Gustis-; och amage tpi denna högst likliga förmodan, äto tvi i tillstånd-att
anats längre tillbaka följa detta namn, och öfwertan oß allt mer och mer om deß
fwealka ursprung och dels alver före El)tisieadomen. Wi sinne då att fadrsen till
den Ausiakodr etter Osmund, som christaade Jemtland, enligt den enda dunster-,
som denna provats kan tippa-isa, och snart fast den enda tun-sten, lom förtvatat
minnet af en stor händelse- hetat Gudfastr eller Gustaf. Se Bautil «N:o xxx-.
Detta namn tkrefs Gaddastis, Gudfastr och äfwea Gudasth som ses afRarbuisteaen i
Wårftu SockenileandUe Bautil Roos-ax Flera stenar förtvara detta namn,
bland deßa steneui Uplala Domkyrko, det namnet förekommer hopdtsagit titt Gnast.
Om ock delta isunsieaar icte arv åldre, än Christaa tal-an i Siv-eviga måste dock ett namn,
som redan mar få allmänt-, aga en wida större utåtdrighet i landet sån denna låta,
som först den tiden började att dei« rota sig, fä mycket wißare, som namnet härledele
siatydligt fan landets fmät och betyder fast i det goda. RamaetAugusts lycttlga
betydelse år: Stor och Dyrkansward. . .
—
Lärda Nyheterts
Medikinska Societeten i pin-is hade deazr sistl. Ottobet fin åts-liga högtid-tiga sam-
mankomst-i nära-arv af en talrik satts-ting åhörare. M. F. tslebtöart est-hött wid det-
ta ctllfälle den utsatta belöning-IQ .en·gnldmedatj af Zoo stanks-, för hesa-ansandet af
fkölgam "Hw.atsaf igenkände-Hz ochvhwilka åro orsakerna till( Pallbrand i de
« mjuka delarna och hum« behandlas d.ea?" Societeten utsatte till nästa åts kastats
såsom prisämaex en beikrlfniug af del-· sjiitdsny sotnde gamle och isynnerhet engelika läka-
re kalka Anginn Mäotis, mer uppgift af orsakerna dertill och af de författare,
som det-med fart-kilt sysselsatt sig, de fjukdzoisnaes, som likna den, de tillfälligheter
(affecti»;sng,) som kunna förena sig sned den· cich de, hwilka- den å sin sida förar-«
stekar- Elis-riset år- en guldmedalj af 360 franc-F, som utdatas l Ost. beckasin Socke-
telsea har öfwen utsatt för 1811 iii-s taflan följande amne: att gifwa ett tydligt och
bestämt begrepp om smitta, bestämma bes skillnader, bett-aktade i affeende på na-
turen af beß principer och dess olika fortplantnings-satt; titmäyka ibland mängden
afdesjukdomay som man ansett smittsamma, dem, som werkligenöro det; famn-kip-
glfwa sättet huru hepat- qch ek: af dem -smictar. Ps.-isat ät en guldmedalj afs
300 francs, som utdelas —-i Ott. ISJL EU anonym haz- tift Sotieteken lafandt en
summa af 300 fram-Z- ait ann-ändas som pris till den, som idiom samma tid, be-«
smal-att följande tröga– « « « « "
I:o Are gnidet-söka genom noggranna kön naturen och tillfälligheterna afden
så kallade Plica polnnicaz med säkerhet afgöra dess episenomener och åtföljande
sjukdomar-, nppgifwa de sanna orsaker-ta, hivat-före denna stilsdpm esse-eterar- lka-
retk hos metmitkor och Amy ifrån des; första utspri: tgliga yttrande och ide aki-
ka landet-, dei- nwx förta-sekt dm; 2:o bestämma UNT-essä bit-tiks omständigheter
dess-« oesaker wecka, undersöka hwarföre deisnaJandom har i alla tider ikast-se
I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
