Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 34. Lördagen den 10 Februari 1810 - Till Redaktören i anledning af den i N:o 28 af denna tidning införda Recension - Om Åminnelse-tal hos Egyptierna, efter Thomas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(134)
. De som ropa- ate bonden hindras ifrån sitt åkerbruk genom slöjden, hafwa glömt
att swenska bonden har ett tjalks års minen-, akt han har flarn och tjenstefolk som-
äro honom nöds-oänan sold bergningskxdeemy och lJloclka han gean skulke sedan an-
wända till lii-dam arbeten som skaffade honom en loss- foxtjenst, om ock den motse
ringa. Sprtd stölderna kring landsbygden-, och ni skall mycket förekomma den olyck-
liga inflyttningen tlll stavelse-a, emedan sällan nagon errbeukales barn skattar frau
den hembygd del- det fri-neri sin utkomst J denne-an ntwagar sinnas fotfolkets bet-g-
nian skall äfwen folket sökokas. Henriksons-brukaren skall simia burade nål stöt-den
sätter honom i bebos af mer folk an han jemt kan underhålla, och äfter molaliteten
skatt winna, emedan sederna alltid bloehälla sig renare på landet an i städerna
Hwad ni fager ont nödwändigheten af en tattare inrikes kommunikation år
kanske for litet. Denna sak ar as så mycken wigt, att den förnenade Standeenas upp-
märksamhet Genom en formalins-inrättning skulle hall sks nksen alldeles kunna mora-
gas, emedan den font nödwändigt will resa i fett eget beqnåmliaa akdon kan anten-
gen nyttja egna hastar eller halta ect förbud· Pia-sen sot en sådan imaltnlng hör
icke till mig att uppgifwaz men jag ae saker att om den äfwen, c« borgat-, behölde
nagot publikt medelstor-» skulle företaget snart bära sig ljelf Ale försök i denna tona
redan för stela ar sedan blixwit gjorda, och misslycka bewlfar ingentina emot sjelfs-
wa saken, da man besinnar att det icke ar nagon enskilts fördel, neon dec a(«1nannas
som bör komma i svaga. -— Före och under Carl Xllt o nd woro cmenskalua fönnockcks
snßelsatka med kkigsbragder, att tanka pa ske dlcga narfngatn Undee den artstoklaciska
styrelsen kullkastade det ena partiet hivad det andra uppb:)gt, och hwadsörtjensser ockla
Gustaf lll hade, kan det icke nekas, att han mer asskade det lyseai ide än det blott nyttigas « ,
sjelflva namnet mindeeaeighet har allmanna opinionen emot sla, och den wlsane regel-mg
skall forskandes med detta hins-er söka att uti-akta minor stolt. Den senaste stolelsen motse
· önskelistan kanna glömma; men matte lvi gemensamt, genom män bemödande an aflxigqa
allt parti agg, och att upp lysa istället för att mossen med lmsalandem göra det möj-
tigt för den närmas-ande an närma oß till det mälstlknw lom alldttlg minnes, ont lvi-.
sokax det nå motsatta wagatn «
Onl Ångkanelseslal has Egyptieeljal.
(estek Thomas)
Vland alla de kol-lä hos ljnilka konsterna marlt odlade, lossats fsz det gamla känn-men
främst Wldskepvelfen dar der tomte ikidande sen-te lolohkkekn det har sv.-kam kokt–
balt för sina monumentets ord sina lagat-; det har- da en gnag wale en snagga kök
kol-skev loeceenskcapce och mys-scenen Man loet akt detta land ar ett as dem som haft
det frälsta inflytandena den öfliga werlden. Det idar en skola tok Orfe och Jaa-
meo, fot- Pytagoras« och Plero, for Solon oct) Lykurguss De-: axef sila obeliskee at·
Mom, sina lagar at Okeklaniy sina religions- siislelfer at en del af Oliv-i1en,sina
nybyggen och sedwanoe ac nxzilzgep landets i Asien och Eulopa- Rastan alle de ideel-
som udnkomlno der moroo stola. Alf-Pen deß ruiner fotlvxina oß, och ces? pyramider-,
, eksom eskeki fora tusendjke l·. mo ssaende, tyckas sötfloeta oskadat-en tillbaks cell Meldean
skotska elen-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
