Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 40. Lördagen den 17 Februari 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(159)
Kirurgiå Niagistey eller-, åtminstone kunde framte betyg af Medikinska Fakuitettn
din nödiga insigter, o. s.. in. Jag har, genom öfwerienmnndct ätMiisens ml församla-
"- de Höglosi. Skånber, isynnerhet welat giswn eit önskade tillfälle lit den upplysta Embets-
nmkzkmckmsps som ensam i inlärt land äger den sin-mini alt representeras svid Riksdogarne,
som närmast är i tillfälle att känna- dehdscvet af en förbättradlnlsowlird för alimänl)eten,"
att af egen fri wan oci) nit för mrniklighetcns brista, besluta i en sak, som icke fri e-
sse-slingra höter under den lagstiftande mattens Dslderlöggningar —- och jag har all-
anleoning likt hoppas, det detta ivördnadsmärda Strind, Vidars enda politik det bör
kvarn att göra sig sn« omndririigt, det will stiga få nyttigt,, font möjligt, och«sör
hivat-s stinna anseende jag just nr detm skäl bör sinnes listigt nitälska, — icke skall
underlåta att fästa det inseende vii denna kvistiga sak, som den förtjenar, dimensin
jag lviigar tamast min Etiticus icke kan -dara’ledamot af det samma. På« detta
skirt är dei- sin jag säker genom inaktivt-lii stirra mitt thslag i werkställigherl
Men, sedan Förs. pli detta sålt citerat och förklarad och derigenom, som hem
2kkgk qch yttrat-, ådagalngt sin aktning (?) och tel-känsla ij?) för dem som bragt
Omri-: kvistig-: sak å bane , sommar hem slakt-kisen siels med ett Föisslagh neml. att
genom lands Eolor"asl),isklpas bristen PS läkare, på det sätt ritt ingen fick bliswci skol-
måsiinse, som ej tagit underläkareexamen, samt tillägger niärkeligt,nog:. aldrabe«.
qw- mast wore det åswen för en skick-xliii och-Usti ett ännu sak-naivt S.cminatitml.,
–s det wiki såga i ert Stenius-tunn som ei Ennes) bildad iandti-fko-lmöstare att arbe-
ta på uttestas-ide af fylleri, ikörkeshad och den vette-pilka smittan .. och detta«.för-
wirdligzst hots den iipmcipmde generationen . .. ehuru det bör förmodas att deßa
laster ej dvs den lisma slagit nilgm röt-ter «- ftgy hos den redan depraverade ho-
«pen, säger fårf. körer föga eller intet kunna uträttas-) — gettons en god och till-
isårkelig andes-inlåning uti Diez sdch huisipåislninm om köndristens ändamål, om
disks skadliga i dess disk-lustiga csch assigtswibrsiga tillfredsståliandh om lättfundna
läkemedel i naturen-, om idet-isa örters egtiiskaper och anwåndande för hälsan,
om fördomar-:- cich slakteriers förderfligl)et, om mårtlighetenj och rena seders
w.i,rde, om lycksaligiyren af dygdiga tänkesätt och en religiös sinnesförfattning,
m. m. Dec kan icke nekas alt sa detta sått wore det aldrebeqwömaste, icke som Förf.
tror, föt- skolniästatem utan för presterskapet som i det fallet icke behösde myr–
ket» bes-våra sig- Förf. som troligen hivat-fen lismat bland kallmogrn eller der snßecsatt
sig med Iiiforliiatimlei-lin-eken erinrat sig rj att mär allmoges barn, ai föräldrarna
tidigt inösldas till sådana landtnmnna arbeten, sosn öfwerensstämnm med deras kisa-f-
ter, och· dels-ske knappt erhålla tid till de första rndimenternas inhämtande, såsom in-
nanläsning samt något skrislvo och rcikna, ännu mindre till denna mera fullbordade
mvpfostram som fordrade flera iii-s ledighet; men, om ockle denna· belvisljades, huru
år det möjeligt ock en enda skolmästare skulle medhinna denna eleverade nndertvisniiisg
för vinst 20 a 30 bakn? När manna desinnar,"ait denna skolmästare ej sinnes, utan
kör måste bildas-« ett Seinänariunh som ockle icke sinnes, så hoppas jag att detta
Idi-slag icke kan bliflva menligt söt mil-ii som icke förutsätter annat än htimd som
sins, men blott deß märdiga och afsigtsmäßixia begagnande- Ptestcrna ärv de. egen-
teliga solkläratna , de simm tusende tillfällen att sprida« nyttiga kunskaper bland sina
ädörare som ingen annan (aldl«ankinst en med geleinentarsundet-visning stundeligen
svßelsatt skolmästare) hwarien sinnet eller skulle kman med lika framgäng begagnq.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
