Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 42. Tisdagen den 20 Februari 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fikiväl öfwersiödande pi?",historiska fet-. Om akta det-in äeo originalets , ester dm mik-
gm uppkommit genom Ofwerfazearens tillhjelp, kan New fem icke har tiiifäiie att gö-
ra jeinfdreifeth icke bestått-mm « — . ’
Denna Dei inneha-ner tiii Iniedning etik-ort sammandrag af Noi-diska Historietr
under Unionsitidem före Christian d· li. tiucrade titi Regeringenz och af Ehcistianti
egen historia, hans öden intill hans stycke ifrtin Köpenhamn. Den åtsindeit i Feni Peg-
- ridder, spe-riddarna styckadei afdelningar, och afdeiningsarna i kapitel. Inlednmgen ar
L
det mest felfuiia, och skrikit-en med minsta maritimas-. Af största förtjensten arv de
första kapitlen i femte Peripdens första afdesining, som handla om Christians försatt–
nit-gat- titi en förbättring af khekes oth stoi-w-ifendet. Deßa kapieet knekan också
svara kalkerade på D. Frederik Münsters afhandling: Om Kong Christian- den an-
dens Reformationmsorfög i Danmark-.
Sem-Christian 2:s historien så tvål som hans företrädares- ätminstoneidet huf-
tvndsakligaste, bör wara känd ai« hivar soeh en fint-ask läsa-re, torde det wara Lis-verita-
digt att förlänga deßa anmärkningar genom några utdrag det-af. Wi wilja idet siat– s
set ivisa vägra prof på förf. stick att bedömnia och anföras händelser-nm
Det heter om Christopher; fid. I7; «
"Udpfödd ibland ett stort folk, kände han ej det småaktiga lynne, font ofta i-
de odethdligsasie saker söker en åra-s och häftigt fösifraz nät- deß önskan ej lyckas.
Satedes anade han icke, att Riks- Rtiden ikutte upptaga det sii illa att han tät i de-
ras ställe idet Thfka Fcirstar öfweriemna Jnfignierna TO. Anna mera stiga de jin såra-
krätikt, när han det-efter svid sin fört-tätning tycktes bemöta sina landsman-, hivat-af
han medfört flera, isynnerhet Adeliga fainiijer, med mera huldhet an dem-. De:
dihgdes icke en gäng att erinra honom , dec hans företrädare just hade denna lands-—
manna-kärlek hnfwudsareligen att tacka för sitt närmat-ande ede". « -
Ester Hn- Brs tanka, ar således all Rationals-stolthet en fnasaktighett tsh här«
blir icke fråga din diotta Acten att bära ere«aple, en spira, o. s. w. utan om det–
företräde allmänna opinionen och Koi-stingen tier fastade mer-vid Ait med tätat-rod-
fgördraaa en förödmjukelse utgör hos honom karakterisiiken af ett stort folk. J sem-
ning, med fådana principer wisar man tig reakdig att blifwa en Deseots rostnian
·Om CarlFtnuisson säges-sid. 25,«a«tt han knappt ögdemedeimåttig kännedom es ,
krigewösendec Rästan alla gamla författare niedgiftva lika-al hans goda taktik, som:
wißerligien idar större att hans perfoniiga mod. « ,
Heia berättelsen om Sten Sture den Äldress ikamptingar ar kopierad efter de-
. mest partiska Danika histoisieikrifwarh och titan infix- af en kritisk utskalning-
När Nikstköresiändarewaiet efter Sidon-te Sture omtalas, säges: avet inan- lök
några till xii-argare och Ps.-ester förklädda bönder på; öppet torg tirropa,- att de
ej wille hafwa någon af Danikas Trosllslssthei.-· Denna anekdot,« fem sinnes- hes-’
Olaus Petri-, är hat- alldeies förändrad,i th hatt fager att bönderna rapade emot-
Trolleth men tillägger "att man-ej tviiie säkerh- ant de mic-ro werkeiiga bönder- eller
endast förklädda dertill« Med den minsta- -t«annedom i· Noi-diska historien borde man-
weta att det mar Aiimogen som det tillhörde att nia-tja Regenten.. Qwickhetens afs-
drdet Trollflesgtet tet-de man-. svara sishidig tiks skir-ersättaren»
id) Det will käxen ed Steen-ra- ttk- dfwersättaren basisks alltid danshak fig. om hemsk metiitsaszl
art wid kroningen barn regent-eng.- »
i .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
