Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 48. Tisdagen den 27 Februari 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 191 )
Konung Carl Xloch Kongl. Rädet Liewen-·
« - Sante Anekd ot. (Jltsänd)
Hwem lit Swensk, och ej kännet- och erkänner denne Konnngs ekonomiska förtjen-
sier om sitt olyckliga, utblottade Rise? Deß personliga mol-, som hjelte? Deß,taktis
ska kunskaper-, somsältherrecT Deß aldrig rubbade-, kalla, öfwerwägande- IUglh fe-
stande, eller slagen? - «
Hans privata tal-akter iii-, kanhända, mindre tänd. Mali wet mät att hatt
idar ljciitig och. novornsandej aldrig i fejd men ej sällan inom sscn familj och i etr-
keln as sist hos och sina locimtetz men mindre bekant torde det sköna drag Chaus
karakter wara, att han lika hastigt ätet-font stan en östverilning af inrede, till sor-
son«lighet, ja tinget-, sons han dit oftoergtck frän godhet och förtrolighet-
Fistjande händelses auktoritet ljioilar pil en ioordnadswcird Matronas hundrade
gånger upprepade försäkran, att hon hört den lika ofta berättad-af sin sar, som wa-
rit Drabant hos Carl X och Carl xl, och asied -1729..ioid 98 års ålder som tim-
lerad Major. Hans dotter, insändarens mormor-, dog 1794, 101 år gammal-
"En dag i Detemder, kl. 5 e. ni. tfå förtäljde den goda gamla, med sin farts
egna ord) tort ester Hel-ren dlifwit suverän, då Günther och jag hade watt utanför
stora sängknmmardörren på Catlberg, med skarpt laddade gemål-, (it) Kling-en trodde
intet friden ännu-) toms Kongls Rådet Liewen und, och steg in till Hans Majestät.
En stund svar allt tyst och stilla derinne, men sedan-började de disputera allt starkare
och starkare, och som Kongl. Majesiåt mat solid i ljudet, skrek Liewen öfwer honom,
tn han hade mycket gros stämmas dock kunde toi ej höra hivad som intres, emedan
de höllo sig längst fram i rnnunet tvid spiseln , der de noß gjort npp eld- Günthek
sade till mig: H —- g! Hais blir intet gode af —- Horrcn ar lored, ti) han talar så
sint –— Gad jinre till det hasta! —- J det samma ryckte Hans Majestat dörr-ettv UDP
med genialt, och asar diet som ett lik i synen, och ropade: Gossmri ha ni ladd?
Och dii toi swaradez Ja! Edets Majestiiti »- pekade Han pli kongl. Rädet Liewen,
(sont stod loid Sniselm med händerna pli ryggen och svarande sia) och sade: Rii!
så ge- fht- psi den dor hund! Dssi dles det sioart för mina ögon, och jag sdll pik knä
för Hans Majesiåh och Günther också; men Kongl. Rädet rörde sig ej nr stackens «
ej heller skiftade sarg. I det samma begynte Hel-ten att spatsera stam och tillbaka
på golfwet, och slog knapp pil knapp med fingrarne, samt gnolade på en wisa-
Sedan han-snärt tre slag ioid lag, uno och ned i rummet, stadgade lian hastigt midt
sör Kongl. Radet, och isig honom siindt i sonen, men Liewen rörde sig ej. Dettle
räckte ston-ingen honom ljanden,·och sadet·-"ian Liewen förtäta detta? —- Då gjorde
Kongl. Nädet knäfall och tnste herrens hand, och, smakade: ’-’Qlilei-tnidigsie Hel-tel Ja!
Ja! allt år förtalet —« förläcen I ock mig! aldrig has-orts Edets Kongl. Maiestät
synts större och herrligare i mina ögon an i denna stund, och aldrig hastver Edors
Kongl- Majefiat tvunnit en glorrikare seger ån denna qwiill, ti) Edets Majeliät haf-
wer dstoerwnnnit sig sjelf. —- Gnd ioåliigne Eder därföre« — Merasörmkidde Hari ej
tala, ty tårarne stodo honom l halsen; da började Herren också gråta, och fascinkn-
togo de och iyßte ljwarandra uninga ginster-. Iag och tsk-order snyltade jo«»c«hs.»»i·js3td
som Ulsrvar, tackande Gad innerligen, at allt fii trål gält. Derefcerskeg H. M, mäta
til oß,. som ännu lågo vii svåra inlin, klappade oß blida os axlarne, och sadel Unni
Gestarl Tack stolen j haft-dal .-.-.- Edetsötbön xhaftver Wlst mig ifrån en stor slet-la-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>