Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 49. Onsdagen den 28 Februari 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( tre JE
ena sett kvistig epok i« werldehistoriem den andra en lika wigtig epok iden christna-
kyrkan«. Den förra ät Farstexkongreßen is Erfurt och den senare det lilla Rådetsk
i Koi-ikonen Basel förbud emot Jtmgs theoriom Andektmlkapea." Ofmer detta senare
ger författaren emellertid tillkänna att: "-Bal·el har, genom detta Förvrid, öppnat wa-
gen för stridiueningar öfwer det osyabaras inflytande-pli det font-arm och giswit ett
signal, broars följd och lyckliga utgång, de som gilla detta förbud smärkigen lära-
soeutse, och säkert icke tro då jag nu Uopgismer den. Ty ännu år det icke ben-isi-
att deßa meningars motståndare lie-hälla fältet, att de tunna feainiiåtla bewis-
som kullkasta den byggnad, på hwilken. tron på asndeloeriningar himlar- ntan enda-st.
skaka deras, som as. egen erfarenhet eller eftertankes åro anhängare af sinmna menin-
gar. Mången ska-i säkert andra att jag tagit mig den friheten att lata trycka dessa-
ord öswer förbudet af Jongs arbete och deß följden Meri hioarföre skulle icke en
hedar aga rättighet attutansördehålt föra sanningens sprät? Hadar-före ska-le icke en
hivar kalla det gudlöst som är gudlöst ? Hwarsöre icke enhkvar wisa det sallkt som är falskt ?
« Men afwen Hr InngiStilling sjels yttrar har ett ord öfwer förbudet,-niettt
i sig sjels kanane- Det söt-sia är ställde till Stillinga-Badet oil) kvar Uppenbar-
ligen bestämde att kungöras; det. andra sinnes i ett as- Hr Jongs bres sam medde-
tats Badet genom en tredje hand. Okn Hr Jnng ej begärt någon osirsigtighet
deri, att hafwa ansett det wara enligt med sin Budboraeeipllgt att östern genast
meddela detta andra bres , del-om må de oömma hwilia sal-en röret-. Gaaska naiva-.
Uttryck sinnat-? i handbrefweti Det heter t. ex. ""Det ar otroligt hivad sensation-Ande-
keinskapens i allmänhet got-. Dan falska filosofien uppreser sig deremot, och det gläder-
enig hjertligenz det bewisaratt jag tändart slirat henne-. Säg mig bäste bror! Hu-
tn är det möjligt att en sådan bok kan förbjudao? Einellertid befordrats ett sådant
förbud läsningen i stället att hindra den. sAtt döda nieanilior någon gång åter-tvisters
sig, kan ingen förnuftig menniska neka. Hioar aro nit dessa själar-? Wslßt icke i hinn-
Jmeklen och afwen så litet i hel-vetet —- -söljaktligen i flaggornas werld Hai-emot kani.
intet inwcindas."« J Stillings första eller osslciela bres till Budet anföres äter: «att"
aiidekimlkaoens theori- ur sildsosiea sielf bevisat-, att den mekaniska silososien är rentas
falsk och Vib-elsrelsigioaen sann; widare, att den samma med tydliga sakta som in-
gen förenar neka, heroism-, att sjalen, sisild ifrån kroppen, måste weria och känna
tångt listigare än i sitt fånget-se, och att döda menniskors« återgång åt- ett ostridigt bep·
evis ass själens odödlighet, as belöning och sirasfefter detta lifwet och- as Jesu Chris-sk
fri dyra och fullgilltiga Försoningstoeets fortfarande ioerkancafmen i en alman— werlde
Och härpå utropar Hr Jong förswånaw "Kunna deßa läror förbjudas? En skidan-« -
overkligt christng och, —- med den högsta sanning ware det betsygadti intet skadligt iii–
. aehiiilande bot, sinnet man likmäl skadlig och förbjuder den, då man då sann-nai-
gäng låter hwarfehanda tro-och sede-sörderfwande skrifter, fritt cirkulera i allaBokes
lador och Läs-Bibliotet — hwarföee7 Emedan man icke lvii-gav inifrån-Fa- tryckfrihe–
tea. Den sanna Bibel-chrisme som äter framletar den- gamlas christliga akta Vibeke-
Meligions, skall han skilcdes icke åtnjuta samma tryckfrihet? — Hwarföre förbinder-:
ettan icke Voltaire-s och andras religions–bespottares skrifter ?" «
En i format-ande tredje bud-promenad befintlig artickel ass He. Jong öfwer-
. swårmeriet torde äfwea svara märk-värdig- Deßs föremåls är att beioisa det Jakobs
Böhm soißt icke mar nagon sevärt-rare, säkert äswen så litet som Eliadamme Guyan»
ord att man hos den torte- ßvntr ett så beundra-remisser sammanhang- i aktades- rese-e-
iss-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
