Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 57. Fredagen den 9 Mars 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
, sz the 57j.
s Jö le
f - sor» ,« . . «
Littetainten och Theatern.
Fredagen den 9 Mats 1810.
Nägra Utiderråetelsee om Koßackerna, utgier af Carl Elatäfa Swckhokm De-
« län-; sto. 7-5 sid. 8:o 12 ß. Bankoz , - . -
Kossackerna arv för oß en. nästan okänd Nation-, ehuru den haft ett stort inflytan-
de nå Sweniges politiska Eden; ty det mar föl- attunderstsödsa Koßack eEhefen Mazep-
pa som Carl X11 gjoede sitt olyckliga tåg ät UkräsnL Dse underrättelser Helsr E. med·
delat ont denna Ratton ära också l sanning isntreßanta ehuru man-« önskatsattk finn-»
en större ordnings berättelsens , · » » « « - ,-
"Koßackernza,"«säger Joes-« haswa nästan ingenting annat gemensamt med-Ryste»
farne sån grekiska religionen och ett hwtil inräk. — Deras seder, brud lefnads-
sätt, Iva-pen och stridssätt, allt är olika,sp — De äro i allmänhet manke-are, större-.
mera teet-Hannah wige, skicklige, och af större personlig tapperhet än Ryßaena;-
mindre wanda wid träldom , aeo de mera öppenhjeytlge,- stolte och tala med mera
dristighet m. m." . « «
Förs. ger häl-ester en telning af Koßackernas lefnadssätt, och en» kort histoeia
om del-as Rations allmänna öden, isynnerhet sedan den hltfxoit införllfivad med
ryska riket; han beskt-ismer deras hemåt-tag och fatt att föra krig, hwarl de isynner-
het ära tjenlige sold rekognosceringen "Jnaemlng," yttrar han sig,»"undllipper de-
-ra6 genomträngande och övfwade blick; de gtßa likasom af instinkts hwilta ställen äro-
tjenliga för halhållz de sluta af gräsets uppltampning till antalet af folk och hästar
som deröfwer seamtågat; ester snårens mer eller mindre srlskhet kunna de uträkna
tiden då genomtågetsietc m. m." «« « , -
Afhandlingen slutar med en berättelse om den namnkunniga Pugatsthev och ber–
efter med ett Tillägg. " ( , -
Stilen är i allmänhet lätt och tydlig, blott några få ställen äro märdslolade «’»;-.·–
som t. ex. sid. 23 der nian ester uttrycket sinne tro att Nerpes socken ligger i Jtaish
« en eller Tyskland —. AI Bevillnier om Pugatsehetv skulle man först tunna sluta att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
