Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 57. Fredagen den 9 Mars 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
· « Hee)
Detta förslag idar ånnnn orimligare ån det förstnämda. sMoore deivisade
sintöjligheten att med Io,ooo man göra ryska armen motstånd , som i anseende till-
Pettersburgs nära belägenhet- lätteligen kunde församlas emot deni.
De användningar Moore gjorde mor detta söt-slag och ett annat lika omöjligt,
ådrogo honom Konnngens as Swerige hat. Hans Mj:t gas befallning att arrestera«
honom; han ondwek behändigt dennas arrestering och återförde armön till England-
enligt de instruktioner han erhållit. «
Han hedrades ioid sin återkomst as sin Konungens ochMinistrarnes gemensamma-«
bifall. Ea General med mindre erfaren-het, mod och- sintlighet skulle säkert hafwa-
blottstnllt armån för en oundwiklig undergångs. ,
Resiexioner, i anledning af svenska- Kejsarenes giftermål meden österrikisk Prin-
feßa. tur ett Toskt Tidningsdlad.) -
Redan från Eurooeiskas Staternas första Upphos daterar sig Frankrikes och« Oster-
rikes fortfarande antagonism.. In mera dessa makter uttoidgade sig, in mera det
blefwo tnedtvetande af sin inre och yttre styrka, ju nödlvåndigeare för deras ömsesidi-
ga bestånd syntes dem en dödat-amo« Hwarie siende af Osterrike blek just-derti-
genom Frankrikes mån och Otter-rike bemödade sig på allt sått och ösiverallt att ska-
da Frankrike« De syntes ärftliga fiender-. Man påminne sig blott Frans I:s ochi
Carl V:s strid, trettieåra kriget, slicceßi-ons«-kriget- Ester en genom Mad. Pompas
doin och Maria Theresia tilimägasdragt allians i sjuåriga kriget ,· lackades det ändtli-
gen den stora Kanain att upprätta en· förbindelse-, hwarigenonr Frankrike förs alltid-
tycktes såstadt wid Otter-rikes intreße.· Frankrikes Dauphin, sedermera Ludwig le-
förmälde sig med Maria Antoinette, Theresias dotter, Joseph-— 11:s lyser- En kvarns-·-
iig sked tyckte-s sör alltid grundad emellan de så långe söndrade natidneriia. Men-
jnst denna förbindelse emellan den wißnande Bourdonska stammen med det blomstran- ,
de Habsburgska Hnset, föranledde de rysliga strider-, som under de sist förslutna-
s« gos åren skakat Europa, och just sterrike begynte denna strid, och förnyade den icke-
l - längesedan i jättelik rustning,’ ehartr förgasares sOch knappt has-da slagens åskan
.- - tystnat-« knappt haswa de hjeltemodiga Kejsarhårarna-, å ömse sidor höljde med la-
- grat, åtel-tvåndt ifrån förstörelsens fält, förrän wi»se den, som så ärorikt tillkämpade-
skg segerns palm, binda kåt-lekens mitt åt den Osirisritiska Kessarens Dokter-" På.
denna beror således Frankrikes och- deß stora Kejsares stolta hopp. Från hen-
. . nes sköte skola de Herrlkake stamma-, som en gång skola skörda frakterna af så osant-«
s « liga bemödanden-. Hon- sörmåler sig ej med en sir-ag Fursteisom svid hivar-s sidas
s hon en dag skalles kunna-. dela sin olyckliga Granae Tantess öde.. Den: stora- krastfulled ’
Hjelten,.-" som-. is Frankrike- kroßade Annelie-is hedra, blir henneszgemål·, och- hon års
bkståmd att gisrosas ni) glans åt den .«;t"·-absl)nrgiskav stammen-, Osterrike«,- nn så fastk
forenadt med Frankrike , kan icke mera genom småaktiga Hoskabaler upprekas titl plan-
söfa och onyttiga krig; Swårsadren kan snarare hoppas att genom den stora- Mågens
aret-så hivad han förlorat-« Genoin detta höga giftermål haswa således de politiska angeläe
; hytterna iEnropa sått ett helt- annatJ utseende-, och; soni. lvi-, wäl. utan östverdrijsxiimrsi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
