Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 62. Torsdagen den 15 Mars 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( sic- )
det tillng med moderna hat? Fordoin uthärdade ett mode likloäl fä länge att nian
kunde göra en docka derefter. Wißerligen sick nian börja ett nytt innan det fin-sia
hunnit« utom Tullem men nn’ fin tiden år ett mode förbi-innan man hinner kolo-
rera en teckning derefter. « - ’
« Sjelfwa ordet Mode har blifwit urmodigt och man har längesedan infört nam-
net Cosimas-. Slitedes träffade jag nyligen ett kopparstcci hwarpci itulle svara ett slags
Pohisk drägt, nemligen Franska katetkachren derefter, nieo underskrift-Cootume de Pa· «
ris. Men egenteligen måste du föreställa dig allt hivad som hår- nyttjas uniks-» en
likhet med fjärilens tvingat-, och anse xlioftet som prålar dcrpä som en bild af fåt-
got och genomlid Ant hivad tom göres har räknar icke pii en icing waraktighea
Parisilka Dameena (ifhnneehet de rika) hafwa ibland andra fördelar som icke åro obetyd-
liga äfwen den franan fjärilen, att de hwae dag kam-ta tvila sig med nya tvingat-.
. . Karlarnas kläder i de större Cirtlarna hafiva ister blifwit å la tvang-cise.
Likafocn äkta guld går oförändrade genom elden, har Fransmannen genomgitt Revo-
lsntionen för attpii slutet åtels duan Feansmati. Kläderna äro liket-ål fii underligt stim
na ock mist-låda fä. mycket, att ifall en af dagens elegant-er och en af dem som för
go år sedan lvoto det, möttes, hivat-dem atstofferade på sitt sätt, idet jag icke hwem
tom skulle hafwa största skalet att skratta åt den andre- Karlarna haflva en wiß form
på sina klädets, htoilken icke undergår annan foeändeing än fem för firade-arena och
köpmannens skull är nödwändig; Men Damerna has-va alldeles ingen tegel. De kläda
sig hivar och en efter tacke, och höt-ja pa« att sielfma wikin uppfinna Mait frågar icke mer
hivad som brukas, titan hivad som icke ännu tik brnkiz th det man stig föl-leden mä-
nad ät förbise-och dei man red-an hat lett i- denna månad annåtk ingen- Det kan
"lik—wäi irisk fins att denna blanniug gör en fört-dånande essett .i-"et7ii5 stort sällskap.
Med kalifat-gen går det trasig-tingens De som föriedna är lagt sig till krås-färgade
dftoerksickar med hermelin mäga nu knappt om dagen täta se sig den-aed- Äfwen
pelsmöiiorna äro: bot-ta, och hafwa återgått till sittegenteliga hem-vist, sinnet Mäsk-
ga Daniels sågo»lverceligen nt som Thika Kois-Facsim- i sina sköna hermelins-kragar
och röda mößor med hermelins-kant, men de som hade hnimndhonaden garnerad med
Veiouks dsAliracan skulle man lätt kunnat niißcaga för inskar. Det ar obegripligt
han fruntimmer af manligt inseende, oci) liii och med meka fula an toa-IFW, få det
infallet att wan estet-rapa hivad en ung ikon Dani af toa en gång brakar, för ack
idisa hnrn afwen den orimligaste drågt icke kan fröen hat-atonien af hennes behag. . . . .
’ Nammat- af gnid med perlor, Koeailer, Tartelet- och Demantee aro allmänt äls-
ikadedch tillit-verkas med oupphörliga variationen Med kammar skulle man billigt
förutsätta hål-; men dii dlef man bedragen; Parisiska fruntimren hafwa blott Titus-
hnflvndem och deras hår ligger i Tolletts lådan. Endast en åtskilde-v bör man göra
l)äildid. De flesta Parisifkorna Enso hivad man kallat- Brnnettee. Sidon höt roat-dei-
ras icke; den som hal-. iiidant klippet- merendels af det-, emedan man " har lätt till-
gång till lots-hår som paßatx Den som detemot har ljust hår aktar fig att qfskäm
-det;, med synnerlig tillgiiloeiihek blir dec wardadt och allmänt beundradt. Likwåx åk
det ganika sällsynt, och- hivad man nästan aldrig träffar är mjukt hår. Genka dm
beständiga aiklippningen bis-jr det tide och groft. Af ett mode-raseri klipper man bak-
nens hår få inatt det ät en tam tinat-; lisas-i menar att härwäxten skall ökas derige-
nom, emedan det alltid warit menniskorna-«eget att wilja komma Naturen till hjelp,
ehan deras hjelp icke blir annat an etc fusket-i.
W
«
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
