Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 67. Onsdagen den 21 Mars 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
( 266 )
- önskan, att aga honom tillbeder-rikare? Oni nerven politiska orsaker hast inflytande på
detta wal, är det litmäl toißc, att en nersoniig aktning endast kamrat bestämma det
famnta. Hisiorien wisar oß vikingen nttåndst Prins, som genin en Nations önskan be-
stigit deß Thron; men den generation som utfärdade och nnderskref den i fråga-
ivarande kallelsen, snäste säkert ha exkant denna Farsted wärde. DF Frans I af
Frankrike, täflademed Carl V om Osterrisiska KejsarsThronem kvar han nära den-
samma, ti) hans Ministrar släpade offentligen med sig en mängd af åsnor tassade-
med penningar- och-flera Tyska Fia-stor gåsivos, som önskade att- derfore roa-tja ho-
nom till Kejsare, hade icke Nationens önskan förklarat sig för Carl V. I)
Prins Christian August kalladestiil Thronen, såsom Athen och Corinth, i
hehos as enkNegent,-1«kuile hassoa watt den sanuna Friinwarande, as ingen rekom-
inenderad, i spetsen för en siendtlig urmå, kallade honom icke en persons nycker, u-
.tan«ett bekymrade folk till en Thron, hwilken, om annat än personliga dygder det-tills
kommit t fråga, med mera nytta för flera af de tvåljande och med mera skenbart intreße
sör riket, kunnat tillhjndas niigon prins as en stor Stat. En fullkomligt lika hän-
deise har historien aldrig leinnacz likwcil har det, fastan Under andra omständigheter-,
redan en gäng förut titldragit sig, att en fiendtlig Falcherre, genom friivilligc mals
bils-vit upphöjd titl Beherrskare öfwer en oiheklig stat, och tvi tro att denna händelse-
här kan sortiena några ord. - -
Franz Sforza, son as den heröiiida,Attendolo, hade af sin fader ärft krigs-handt-
werketi och tjente efter den tidens sed säsin äfwentyrare än en, ån en annan makt–
Jcke blott hans tapperhet i ett krigiskt tidehioars, men hans ådelmod, hans mildhet
och tnenniikotäriset förmådde den mäktigaste as Italiens Fnrstar iPhilip Maria-
Visconti, Hertig as Mayland och Herre as Genua, att med sina undersåtares sani-
tycke, kalladen unge krigaren sekin sina fienders arniå till sin arswsinge och mäg-
Philip Marias ostadiga kar-akter nödgade real hans sioärson åtskilliga gänget-, att sö-
ka sin säkerhet i fientliga arniåeh enen iii-ven de krig han förde emot Maylcindaene,
kunde litmäl icke hos dem qwäsaoa den högaktning de en gång fattat tör honom.
Etter Hertigens död hlessSsorza af dem emottagen med trim-uf, och handel-geting roar
den sistiislkdiiwtidnnnth sa« tvål sör Madison-v soni- för hela Italien. Jcke liknat efter
- hans död bies detta land ett rof för kransmånnem sedan- för Spaniorernez och hans
urartade stam höjde ännn i de tonnnande generationers ögon de dygder-, som kallat
honom till Maylands thron.
« Om tvärt tidehwars framför alla andra utmärkt sig genom Revolutioner, om
det framför alla andra tyckes svara-förstörelsens och förödelsens, har dock nnder det sam-
tna grunden blifwit lagd till mycket godt. — Att se· en Nation, omringad af sis-
ender och på branten as sin ndergäng utan främmande åtgärd stadga sin sielfstäne ·«
dighet och ntodisiera sin StBrsssörfattninih friwilligi ocho utan allt ntlänskt infin-
tande katta en ny dynasti pa sin Thron, detta höter till toara dagars stöna händelser-;
och ett skönt utsade mognar titt en skön skörd-. -
E) Deian nationella lin-Pan roar intet annat- an Cdnriursteinsredrik den Wises af Saren bär-
rxc intresse for Carl v, hedar-igenom han for sin röst erholl en suman penningar.
k
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
