Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 73. Onsdagen den 28 Mars 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« .-=7–-
. tcke en, utan fyra nationens
text-! DJ
-
Atla deßa tkr-ister angii samma fråga och böra det-före famfiilt upptagas pik detta
italie- Det år Hr. Grefme Dela Gardies Diitainen som gisnoit anledningtill de
senare. Sedan Hr. Grefiven i detta Dittanien anfört huru Nidderstapet och Adelas
ätersiiiende privilegiets ännu anses som jättelik-« och« huru "inan stämplar som en
leinning af forntidens öfwerspända och ivriga "begrepp, att man eflikaså handlöst
leinnar hivad lita trotsande fortisoratttoist kräftors X! föreslår han att Nidderftapet
och Adela skall uppoffra sina ännu öfriga rättigheter mot det tnllfor att "de öfriga
Stånden afsåga sig alla privilegier-, alla förmåner- alla rättigheter som enskilt dem,
den jord de äga eller den rörelse de idka tillhöra-« Sem ett annat wilkor härwid
räknas "—alt jords refning och förnyade Hemmantal efter den grund Kling och Stan-
der stadga, samt derjeiiite forn en naturlig följd en ni) representation, meta enlig
med tidehivarswets upplysnan med hivar Medborgares rattorh det Allmannas bättrad-«
Flera af ofinas-stående Memotlaler entot Herr Grefive De la Gardie bestrida-
mindre sjelfma- antalet ån de upptaga motsägelserna ism Grefwensyttrande toid detta
tillfalle, i jemförelfe med lnvad de warit förut under Nifsdagen. .Titl upplysning af
deßa motsägelser och till en« ioidare kunde-Elina af ämnet har det mundtliga Anföram
det blifivit gjordt. «
Förflaget till en allmän refning är, eller bötatniinstone svara på det aldranärr
tnasie förenade med påståendet om all jords lita beskattning Gent-in de upplysningar
Hr2 Landshöfd« Friherre af Wetterstedtlenmat sinnes huru orimlig sfilnaden ofta är emel-
lan hemman aftoen inom samma härad. Hans skrift i« detta· ämne lotsar tillika att»
denna refning icfe år fä omöjlig font nuinga torde- förestalla sig; men ju längre tid«
man tror att den fordrat-, jet förr borde man påskynda deß tvet·kstållasllde, emedan-
alla skatciagsgningar intill deß sliota nödwändigt blifiva orattwisaz
En förbättring ireprcfentationen torde icke wara mindre angelägen-, einedani
olägenheterna af den niiivarande aldrig tvi-fat sig tydligare ån under denna Riksdag-
Det cir felaktigheten i mär representation som gjort att tvi fri ofta nödgats· ombytet-
regeringsformer, och fä länge en fatet grund icke blifwit lagd; torde-« det wara förgäf-
wes att begära byggnadens warakrigl)«et« Jakedlertid anfer Rec· hivat-fen denna ont–
ständighet eller frågan om ref-ringen och all jords lika beskattning äga nageln gemenskap-
tned frågan ont privilegiernas afsägelse, font öro tioenne alldeles farfkilta saker.
Ukemoriat af Pehr Orelbeeg och And. Joachimme upplästs ii det- Hederwårdag
· Bondeståndet d. 20 Isai-. 1810, angående Here Grefwe Jacob Pontußon De ta-
Gardies Titemorials om Privilegsiernas afstäende. Stockhvlsmst Delån« ett-s
halftark 4:o I ß. B:fo. , «
an ser af titteln att detta Memorial itiir iförbindelfe med de föregjiiende och röret-· -
samma ämnet men- lcingt ifrån att motsäga Hr. Grefwe De la Gardies förslag ger-
det ett fullkomligt bifall dertill« Förf. föreflkir att frågan om en lika beskattning af«
all jord och den föregåendeallmänna ref-ringen, bör- ansess såsom toxiskt- wid dennas
Riksdag« och afgörao ioid nafta, men att förändringen i- representationen genast tråls
werkställasps Han anmärker fornt i anseende till detta »fenare,· art Sweriges inwäes
nare aldrig skola blifraa enig-.- ochv lycklige , få långe Geras representanter-» utgöra-z-
W«
— s.
-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
