Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 90. Tisdagen den 17 April 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tssd J« l-
bewäpnad orl) öftvad medborgerlig milts, när en aktad Ministere påkallade Natio-
,nenö biträde för alt aftoånda ett fientligt anfall. » .-
Således älso derstädes Nationens mäl och Strindlagens helgd, ej blott de ord-
fom hivar ochen nyttjar till anfall eller förswar- inen äflven egenteliga föremålen-
för de lverkandes uppmärksamhet, och- ingen will eller försöker att rubba de rätta for-
llcillanden emellan den Lagstiftande och ioerkställande Makten. Densalnma som ena
dagen tadlar Ministårekh idet att det kan bliflva deß lott att en annan dag föl-wal-
ta den, och ar del-före iförhand angelägen, att ej förtroliga kraften af de medel i-
genom hwilla han skulle loerka f·ör att rättfärdiga det Systein han godta-tidt-
Usti en sådan ställning blir ett ombyte af rol.er, likasom af personer, äfwean
naturligt som ofta inträffande; men Samhälls- ordningens lugn skakas ej deras och
Opposition är ömsom en mäklare för Rallon eller en rådgifware för Regeringen,
utan att annat förändras an t lpißa fall personalet af denna fednares organer. Den «
konsi att granfka och bedbinma, som annars ar fä lätt och ofta få orättlvist utöfwad,
fordrar här mera försigtighet i samma man soni· man kan blifwa fatt i nödwändig-
het att Wlsii sin fötlllsga att göra något bättre, och det ar derföre, som endast nti
märktas Tell-anger och tverielig skicklighet, kallna giiwa ett rum bland Engelsia Par-
lalnentets Talare. Nationen danad af dem, lvet också att dölnma deln- och- deß bi-
j fall eller ogillande gör en rättwis fkilnad emellan klokheten och oförnuftet. Siiledes
binder det ena det andra och Oopolitions lverkningsttets i England är naftan lika
bestämd forn -de öfriga Saiiil)alls:befattningarna Stalle en gång händelserna-s fart
rycka den bflver denna gräns och den Pal·larnents-reforln äga rum som tnanllity
tlls nyttjat, önlfoia som ett tankesdöte eller en trolskt-aft, torde det mifa sig, ont. en
slidan rullbning i Sainhållets grund-författning medför siera förmåner ån olägenhe-
.ter,·. om torrseligen Samarias-bandet i England ar nog fall knutit, för att dal-mot
en fädren upplösning kunna äter förenas; eller onl- samma öfwerspånning af Natio-
nalsförinåsga font wällat förändringen, fört Staten till det mål, dii igenom» mäng-
fxaldiga olyckor, en total otillfapning mätte beredas·
Uti- ettsannat land, der fjelfsmäld oli Despotifm lnselsendels rimwexl"ot«, och se-
dan hivar-dem medfört sitt eget slag af olyckor och alissddem efterträds och tjent. till
Correctif för hivat-annan; uti detta land cli- ej underligt, om en mej-kelig National-
niida ej ännu kan gifwas, om ganska fä torde finnas, som kanna göra sig reda före,
eller ens tänka på hivad fil-lii bör tdara en Odposttiosnrj föremål och beskaffenhet
Emedlertid torde det ej wara ett alldeles ogagnanldes försök, att fästa deruppä
allmänna uppmärksamheten , att söta uppgiflva några anledningar att bedöman hivad
fonedxizdetta fall kan anses loara rätt eller ej-
Vlstt under den författning som kalkat ej blott Lagstiftningen men-«Styrelsen uti
Reidars- ochStändernas wald, en. nielsklig Opposition ej lut-ide i Swerige gifivas,
följde asiaternas naturliga gäng. Det mar striden om makten emellan 2:ne rådan-
de Poetter, forn-· dmsoln täflade att tvinna mängdens bifall för att sinka med att be-
herrfka den. Dii lit-rikes mattes-s anläggningars och bistånd blandade sig nitdenna in-
bördes-strid, blef den mäl nlrras"intdecklad och fordrade ofta både skicklighet och arbe-
bel men- Fådernetllandeto fordringar lörfwnnno icke deß mindre litar dgnasigte, och
istället att sdeß intereßrn borde svara föreningelounbten för allas bemödanden, glömde
«-si;·jlan helt och hållit pligterne och beskaffenheten af det tall man Isfoni lagstiftare fåtts .
tig Inggsdr gikt otll uti benämningen af; mottagande Skander« lag milli-idoga endast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
