- Project Runeberg -  Journal för Litteraturen och Theatern / 1810 N:o 1-150 /
395

(1809-1813)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 99. Måndagen den 30 Maj 1810 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.



( Jos. )
« InsckndtT
eks- - — (
Jag har läst Preste-Stt«indets Protokoller med nöje —- oftamed en sann känsla ag
högmod, att sjelf wsara Medlem as det Upplvsta Sländ, som, lit-ed rattskassenhet o
warma, merendels nitälskat sör Sanning och Medborgligl)et. Qm det händt, att nä-
got mißhagat mig , så har jag derlvid alltid trott, att mitt inskränktare begrepp och-
niin aflägsenijet kunnat hindra mig, att härom med full riktighet dömma. Jag sorg-« «
de lvetkeligelu när Stå«ndet, wid frågan om inqwarteringslkyldigheter i Staderj tog
ett beslut, soln, ehuru det sedan modifierades, liklvål alltid hos Medstånden lkulles
lelnna ett intryckas billigt nlißnöje. — Når Bonde-Ståndet gjorde det påståendet,
att hwarje Pastor skulle sjelf bygga sin prestegörd, hade jag önskat ett friivilligt och-
omillkorligt medgiftvande af en sak, billig blide isin natur och öfwerensstämmels-
tned alla andra Bostålls-innei)aswares i lag stadgade pligter. —- Men —- jag förbi-
gärdena och hivad mera, - som-ej alldeles behagat migz och jag skyndar till ett amt
ne, sent-» efter min öfwertygelse,. närmast röret mätt Embetes Utöfning och lägger-

« de största hind-er mot deß mer-kan till sedlighet och dygd. Det är Brånwinet och-

den olyckliga rättigheten- att, Inot en tvlß ringa afgift till Kronam så ntminntera
det- Iag har last PrestesStiiudets Protokoller idetta ämne (Pag. 503 o. s.)· nled
delade känslor as glädje och sarg. Jag har sunnit, att flera af Ståndets medlemmar
nitalikat mot allt hivad Krog heter, och lvisatssidanas moraliska lvederstygglighet orl-
borgerliga stadeligheh Mitt hjerta älskar och tvalsignar dem alla. Jag undrar-
sannerligen, att tnlgra funnits, som kunnat anse dem för nyttiga och oumbärliga.
Gud! skal-i det då tlsll,(«itas, att-, mot en- wiß åtag-en skatt, tillkopa sig den olyckliga-
rätt, titt beröfwasina Medborgate lif, ära, helsa, egendom? Ar det icke- en- hädel-v
se mot det första Ständeti Nilen som frilvllligt gjortsä många uppoffring-ah att-
tto, det ett sådant privilegium as dem älskas och sörsniarasl Skall en esseatelig plane-
skola till allt slags liderlighet, om den ock- hedrades med namnas Odal -Krog, näs–
gotlsin kunna sinna skydd under Lagea, eller njuta försmak af den rättsinnigt Mem
borgaren? Och om delta skalle ligger bredlvid skyl-kan eller en ljalf mil derifrån —
ändrar tvål det i minsta mått hwarken det- Moralilkt onda t sakens Natnr eller detiv
Politilkt skadellga i deß följders Tivertom nåstanlllir ett stidant ställe mest freqdenss

. tel-adr, då det ligger längre bort frän den tillsyn man bar skäl att frukta, as sdesnl

tjenstgörande eller närboende Prestera — Utoin deß —- hafwa icke alla resande räts-«
tlgl)et, att på Gastgiflvaregärdatne köra mat och-förtäring, och genom« sådanas ani«
staltetüro ju« de, för sina behof,- wederbörligen sörseddaTZ Äftoen å deßa ställens kröks
det icke tillåtas , att– folk— samlas otlj anat-stadna, blott för-« att supa, smärja,. llöß4,«
flera andra ohyggligheter onämda. Boliden» under sina: resor-, äger ju· samma- katts
som Ståndspersonell,- att-lyse fä den förfriskning, bank detarswarLt För öfrigt,- näc-
Bränlojns–Bränningen är allmäns så kunna jn-alla« Forbönderi,«st«i mal i sitt tkr-im-
hafwa en slaska Bränlotn, som annan Matstick2 « . .

Men, —- sciacs det —- Dctta kulle gifwa anledxsxlxlgtills lönnkrksaerix —Lz’t så· wara- falt-« det
icke iii-an Jaa tror twertoln. Det år den priviligietade krögarens förtjenst, som kväd-er begäret-:

— hos hans granne. Emedlertid ser man tu tlnzime onda i stället för ct — och« sirlfwa Ingert-. kör-«

att hindra ett, barsanktiisncratett annat, alltid sil 1nytket".li»adkiaare,"sonsdet är skyddadt. skällas
blir lönnktögarents heta brottslighet ingen annan, an tlndanmlllandet af« den ringa amkft han kvkde
erlägga till Slatenpvth detta är likwal det minsta onda-, han traller- Den rättstaljetenz att nrspxizizk
da;laster-ochlideriighet — att bringa hustrur och-bara till tiggarstafwen — att undergrafwa Nlictsz


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 11:54:05 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/jolitthe/1810-1-150/0399.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free