Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 115. Fredagen den 18 Maj 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(458)
om Frankrike, öswels hivat-s gränser filialen icke-sträcker sig· Äfioeil i iofs-sa dagar
klar ea med stal berömd skald och crlticus ritats-vit ett arbete kalladt: Mika resonerad
Hill-vela om alla Saiileto och Ilibillningsxkraftens yrken frän Homår till tvära
Met« och, icke utan synnerlig förundran, figurerat denna föregifua allmänna målning
endast de· Gamla och Pavonidaan
De Tolkar, som frankt-Elliot Fransmcknnen ett poesi, aro kattske ruitsidre redliga
" Dch t«attltoisci.’ Oe mindre isolerade, med utländska författare mera bekanta- Tollar-
kcllllza i det hel ganska tvål de Franfla Skaloeena. Meri ganska många liga icke
MMOch spe-titta eoom nog förakt behörigt loardera skönheter, som wlllenteliezea
ligga i uttryckets fullkomlighet DF de icke aga förmåga att fatta den sanna aadatt
och karakteren af deßa skönheter-, förneka de dem hellre helt och hällen »
» Mait gör i allmänhet Franska Forfattarne den förebråelse, att de allt för ofta
alteosatta den inre halten och endast shßellatta sig med stilen och deß otydlighet-
Metl däruti aga de mindre skuld ån det publikam för hivilket de lktiflva. Mali all-m-
nzter alt författat-ah just i anseende illl uttrycket och sillen, hafma mest att frakta af
kritiken .De xli-kille behaga, ont de ioiljsa läsas, och glömma oe denna första lagk stl
förtullas de utan slonsaluhet till språkets studiums innan det tillika-s dem att sull-
fölla stil litterära bana. «
J Tolklaad liter sotets den kunnigare publiken framfin allt att uriderwisl1s, och
crititi bedöman der- snillets produkter mera estets innehållet än efter fralttsltllluillgen.
lit-eder det författaren således bemöda sig att tillfredoliälla denna aktningsmärda sillak,
alm-anda de all sia uppmärksamhet pli ianehlillet, men försalaan deremot alltför of-
ta dlttiott soth stil. · . «
Så stridiga riktningar-i sättet att dök-nita måste aaturligtwis göra hivat-le af
deßa nationer föga köttsliga för hivat-andras produkter. Meri denna skillnad i stilat
blir tillrett större genom alla de olikheter som ligaa i språket-s geni, i de toandningar
·9ch bilder som detsamma tillåtet-, i national-karakteren, sederna, lituken och det
lksilda sättet attt anse samma saker- tued ett ord, genom alla de lokala och individuella
oanständigheter som avel-ta på ett folk, och som iang i begreppet derom. -
« Meri dä, oalradt allt detta, alla sal-rea snillen förblifiva natt-rea oef) faltningen
trogna, hmilia öftoerallt aro desamma, sil helsida afsvelt de stora Fralla och Thlka
Författatlte långt liera beröringsoualter all man l allmänhet tror, och begge nation-
renas theeratur skalle ej hat-va uppställt få stora kontraster, om de endast haft oeßa
liera Författare till lagstiftare- Mea olyckligtlvis hafwa medelmåttiga hus-vilden
trängt sig fram till ·Don1aeesatet, och, dsi det ligger i- natttren af den alltid oliver-no-
diga medellnåttan att kanna hit-arken mätt eller gräns- fsi kläs-va deßa fmä sjalar
fullbordat den Litteråea Sehismea,«derigenom att de avlida sidor ytterst öfwerdristoit
de anspråk och de fel, som de ömsesidigt föredra hivar-indra ’
l lj Dell märkliga Tyika Littetatttren afskor på lika satt tlveime ganfka olika slag af
Författara Det eaa slaget, som slelf ej är i ställd uttänkt-, irader ödmjukt i de-
ras fotspår som tanka sor dem. Det andra äter sätter sin största l)eder«deti, att ei
tänka som annat folk. «
De förra inlkkåata sig inom de later som redan tusen stinger bliswit sagda;
de senare föl-klara krig emot allt som hiiskvit sagds före dem.
. . De förra aga ea nära likhet med mat-odörerna i en krigs svär, hwilka»genom
oloadtlnaaf de döda fölaatt foewårslva lie något, iHela deras talang bestar deri,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
