Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 139. Måndagen den 18 Juni 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
(554)
Det ar oöilligt att fordra det Artister stela företaga arbeten afstön uppfinning och hisgreann
da, oci) derpa anmända tid och möda, fdr att låta dem bli .st«.lek:s:se, nio handa för
alltid, idet-as kabinett, kanike allgott giltig beundrade, aldrig- betonar Detrir omdi-
"ligt, att en stor talang lyan avveckla-sig oeh hinna till niisgon fullkomlighet aran myr-
ken öfning; och huru stall här en halvtio-målare i stor genre öfwa sig? Konsinårile
» böra företaga sådana arbeten , fager man- nleo avseende blott vii ärans, ej pli pen-
x
nit-gens belöning- Mali har ratt; likinal böra dadeßa personer wara fritallade
frön behofwm ’Men tvi hafwa ej hisrt sagas många Storlien snara rita, eller
rika warainillen i«S-oerige. —- Wlirt land ar for fattigt, säger inan, att betala
wiltterhetens och konstens alster-, — ja, detal- wißt for fattigt, och alldrastörsta delen
af deß inbyggare åro fattiga. Men man låtsar glömma, att hos oß aro kvitter-he-
ten och konsterne de alldramcittligaste i sina penninge« anspråk-: man tistlar glömmas
att blott för hwaden enda bal eller sup-å i Kirsteinsia huset, eller en enda middag
i en drickes-ordern eller ett annat lioer talas kosta, sinne stocken antingen i statd-
konst eller bildande konst kanna bland oß tvinnas, som gingo till odödligheten- Hioad
stor tillfredsställelse skulle det ej gifiva mäta dansare, drickarh natt-vakare, att blott
tio-i eller tre gånger om året saneras sols-ert istället for solendisd, utan dansk utan
drickning, utan spel och natt-vak, och i stallet att offra kostnaden på det satt hivat-om
här gifwits en wink, och det-igenom kanhändaframlocka arbeten fin kunde bli elvar-
deliga Monnmentker af nille hos Nortel-lem och hwilta eljes aldrig ikulle se dagens
Denna lilla utwexling af devense, oln den ingenting smakar för tunga och fötter for
ögonblicket, tycks tillval ej kunna undng att lemna uppoffrareln en behaglig hågkomst
eltercir. Når Allmänbeten så gjort under en följd af- sr, och under en följd af lie
inga tillfredsställande frukter det-af rönt, må den då, och först dä, hallon rått art
säga: Har födas ej Konstnärer, har födas ei Skaldetn Sii länge Allmänheten gör
ingenting för wirterheten och konsterna« hivad förrns vioitterheten och konsternagdra
för Allmcinl)eten?. De begära ingenting bättre, de önska ingenting högre, än, i allt
hivad de fot-mä, söka pryda och hedra fäderneslandet; men detta är dem omöjligt,
ont de ej tagas wid handen, hedras, näran och skoddas- - «
DF- man talt om Historierade Portvakters, påminner nian sig det af Grestve
Tönnce Wrangel, som sinnes upptaget i Grimetons-katalogen under N:o 13-.
Mart igenkänner här den öfwade och säkra pensel, den sina kolor-erlag, den behagliga
exekution, som tängers-kants hos en af Swerges berömdare MiniamnMålaro Mart
ser i detta stycke listigt en af Listardets Officerare på Pat-aden. Meri når nian
öfwek detsamma löst: Dulce er dock-rum est pro patria mori, och nerundeksz d, 19
Augnsti 1809, den· dag dåGreflve Wrangel stupade i ett slag knot Nilets siende:-,"
kan man ej hindra sig att fråga: ar det loal så, som konsten ger enatninnelsesgäkn
iii Greflde Wrangels bedröfliga, afandswarda öde? Att en Ossicer, font sinom- då
han fört stn tron i hetaste elden, föreställs ej endast liingt ifrån samma tropp-, uqu-
iifrdem meds en— liten itistgnisiant gest niåndande ryggen åt slagfälten skulle limma
anses forn en stark oförrätt gjord ät Grefwe Wrangels aktningsnslirda minne-. Wi
förbigå all anmarknina om bakgrunden, hlvilken en få kunnig Artist naturligt-vis ej
negligerat utan med föresats, och taga oß den dristigheten att leriga honom- om det
lvar hans afsttt att historiera Greflve Wrangelslpormäth en affekt som lvi böra myt-«
tet berömma, hivar skulle bantuerna uppsökas ett stort torftigare ämne for sin pensel?
Ont han, ädelt försurar-ode att gå en af andra eran-spad rosig, nitdasel den ej sällsyn-
os
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
