Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 144. Lördagen den 23 Juni 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ik-
Eil ( 574 )-
ftz rikligen att efter ögoiesblicfet, förenicilen och omständigheterna inse och bedömma,
, hivad font wid reglarnas tillämpning till ntsoidgning eller inskränkning, hivad som for-
i drar undantag Hierta-sats Med detta förbenile och under afseende nå denna inskränk-
ning i märaosmdöiixem torde det oß ti-lli«itas, att, rörande de as Ftsanska och Tolka-
Författare ivid Tragediens behandling antagna särskilta synpunkter, tillägga fol-
-
ande: . —
; Oet läst-er fmkirligen kunna nekas, att det System som grundar Tragediens in-
treße på paßionernas strid ,. har nagonting mera moraliskt nied sig orh ar af en mera
dra-trist nytta, att det soin gena-ni antagandet af ett slags Fatalisni,"tnctes niera
britt-öda sig att göra intrycket djupt an att draga deras ett anmänddart resultat· Att
detta senare stolte egentl. mera höja sjalen, år tvål icke heller i alla afseenden så
fullkoinligen rittigt —- Det Shstein som föreställer iiiennifkans öde beroende af kraf-
ter utom- henne och atoni gränsen af deß niediverkan, mötte orks-ii faman män ned-
tryckts deß begrepp om egen förenliga samtminlka deß bemödanden, och, bragt till en ioiß
höjd och utsträckning, skulle det tillintetgöra deß wetkfatnhet, ont icke behofiren och de-
ras dagellgen äterkoniinande läror nödgade till ett annat förhållande —- Om nu all
- werkelig höjning i sjalen icke består uti en wiß känslas ögonblickliga djur-het eller re-
l illgiosa dotter-den utan i- den kraft den« ingjutet-i finner att motarbeta versioner-ny eller
« härda sig einot ödets nycker, så liii-er man också medgiswa, art den mackan man tin-
’I’i » ägnar Thfka Tragediem om oeku af en wiß dramatisk effekt, icke har den nytta för–
moralitetenoch allmänna lefwernet fOM den- hwilken genom passivitet-nos strid fore-
, ställer nienniskan beroende af fin egen klokhet och nödgad för sitt eget mät, att följa-
« « och riidfrciga toishetens föreskrift-t· Utivecklingen af swiira och kritiska situationer uns-
W det denna senare flinten-att, dör oändeligea nier ösa begreppet om niensklig förmåga
’ ) och upplifnni känslan af nienfkllgt tvål-de, saint följakeeligen gifiva själen m xvii-«
kraftigare höjning, an det foreliällningssiitt, som, genom uthredandet af- en religiös
fasa, kanike förmanar och si)ßel«sätter, men icke säger hivad man bör eller kan göta-
H for att and-vika eller bereda sig einot ett förestående olyckligt öde. Litwcil är det sannt,
’ att afwen detta föreställnings-satt har en toiß grad af riktighet tth moralitet, då
menniskanicke tnlndres år underkastad notar-nödivcindigheten ån naßionernas inflytan-
de. Men följer lvii-i derine afdeläa systemets olika foten-aden, att nian nöds-oändligt stall
antaga ett al den-i i hela sin widd hwart för sig?.Eltet·s ätet-silit- icke för nitnmrandes
eller dlifidandie salilen en ni) ära att· skörda pik denna barna, det-igenom att de skickligt
- weta att förena blida deßa tvettningar och fliledes frambringa ett inte-nek, font pil en-
-’ gångs förenar djuphrten af det mystiska och energien af det under paßlonetttas strid-
niera aktiva? Kanile tordes detta bliswa den säkraste inmäg font öarna pi denna bana år
kitt snittet öfrig, att på en gång göra niigontingUnytt och någonting anmärkt nyttigt-.
» Låtom oß äfwen niedgifio«a, att for ändamålet af ett Theater- starke att funna-
ser « «renresentera-s, att inom en triß tid göra en wiß effekt, fela de Thlka Ferrarins-ve
s ganska ofta, äfiven igenom blotta omfattningen af deras arbeten. Mtl Schillers
.«-« Wallenstein eller Don Carl-oil, för Läsaren hafioa aldrig lii incinga lionheteiu de kannas
«-" aldrig for åskådaren känn-as annat an stocken-is- rniedan deßa Theateristncken als
sil drig kunna ses annat an i wißa afdelningar flera dagar- est-er hwarannait, och deßas
’ « arbeten kunna derföre toal« anses som Draniatifka poemet-, men leke- siisoni egenteligen-.
ämnade för Theatern — Lätom osi· också medgifvan, att de Tyska Forfartarneofta ige-
W nom- lirifi nå sinat skada- sina arbeten och ondoigtivis banta emot den enhet i. aktien-
T . sI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
