Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:o 145. Måndagen den 25 Juni 1810 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
« Nw 14153 . »
» Jourual
Ltttetattttea och-Theatern-
Mändagen den«-25 Junt Ism.
» :s-.-—–—-
Herr De- Malesheebes och hans Rofenbnskar.
Lange-signar- de Mareeheebea, - hivats namn är tillräckligt att beteckna den oförwitli-
gaske Statsmam den blygsammaste Filofob den store Naturfocstaren och den ädlaste
« menniska, — plågade ana äts att tillbringa en det af sommaren på det sköna slottet
. Per-zenit nära mtd Versailles, för att utsatta väg-an förståelse från sena inta-tiga gam-
» mai. Biand de snus fnßelsåttningar, åt hwilta den store mannen der egnade sina
jtundets,»1var blomster-skötseln den sam han isynnerhet Mika-de Dan innerligaste
glädje skänkte honom t-fnnnet«l)et tvås-den om en Bosquet af ronnbnftar som han
fjelf planterat midt i en skog. "See Ni, ropade han med förtjusning till alla dem
som han för-de till detta ensamma ställe, ser NE huru friska-. hum löfrika och frodi-
ga alla deßa härliga rosen-buskar stä"! . ·
En morgon hade den naturalfkande Fttofofen uppstått tidigare än manligt, och
före solens avog-äng skyndat till sina tära rofenibnskatn Det war i medlet af Juni
manat-, vader sviktandet och de längsta dagatneaf äret. Hetr de Maleshetbes be-
traktade med wöcdnad och andakten landtlig morgons lyckliga sijllheh detta naturens för-
tjusande npvwaknande- Hastige höt han något röta sigy han hajker det tbössjan för
stegen af ett rådjur etter något annat svttdtt han tystnat, fet sig omkring och blir
slutligen genant träden Ivatse en sticka, fem här en mjölk kruka på hufwndet och
tyckes komma ifrån Vernemi. Hoa stannar wtd en kalla, fylles- ftn traka, närmar
;- sig kosmqwokkekek och kammar dek. Hoa mänder sedan flera gänget tillbaka till
. kass-an och fortfar att på detta sått ömntqt begjuta hivat-fe buske. Ministekn, som e-
mellertid lagt sig ned på sin Mazdans- för att icke-stöta den unga mjötksftstkam be-
traktade henne med nyfikna blickar, utan att meta hwem han-hade att tacka söt- den-
na ömma tvätd om fina täta kofot-. Fkickans ntfeende wat- skönt, kynnes öppna öga
s tixkkannagaf npprikttghkt och glädje Ham-ses kinder sicatade afmotgsoneodnans Iisiiaa
ji» fat-g. Rötsetfe och nthenhet drefwo Fitofdfen tiks den sköna obekanta idet ögonblick,
- da hon nedsatte sin sista wattenkrnka kvid foten af en hwit -tosen- önske. Fötsjktsåckt
gaf ikon till ett utrop af bestörtning, då hon sick se Hr de Mait-synths som genast
k—«-—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>